I fjol höjde S:t Karins skatten – nu vill Saml och Sannf sänka den igen, för både 2022 och 2023
Stadsstyrelsen i S:t Karins hade första budgetbehandlingen på måndagen. Blickarna riktas mot Samlingspartiet, som vill sänka skattesatsen från nuvarande 20,25 procent.
Höstens skattebeslut blir exceptionellt, då det gäller för två år. Undantagsregeln förhindrar skattejusteringar strax inför att systemet med välfärdsområden tas i bruk den 1 januari 2023.
Inte en majoritet
Samlingspartiet och Sannfinländarna har sammanlagt 24 av de 51 platserna i S:t Karins fullmäktige.
Om alla ledamöter är på plats förutsätter ett ja för en sänkt skatt ytterligare 2 röster från de andra grupperna.
Antalet ledamöter i de andra grupperna: SDP: 11, Gröna: 7, VF: 3, KD: 3, C: 2 och SFP: 1.
En sänkt skatt skulle vara korkad just nu, säger Vänsterförbundets Katri Kapanen, vice ordförande för fullmäktigegruppen.
– Vi förbereder oss för övergången till välfärdsområden. Det är inte klokt att sänka skatten nu.
Det är oklart vilka alla förebyggande tjänster – och utgifter – som blir kvar hos kommunerna, säger Kapanen.
Bildningstjänsterna utgör i framtiden lejonparten av kommunens ekonomi. Det är där man i så fall måste spara om man räknat fel, säger Kapanen.
– Det överskott vi kanske har behövs för investeringar, som skolor, idrottsplan, simhallen …
Kapanen påminner om skuldbördan.
– Staden betalar av sina skulder med minimal takt. Jag undrar hur de räknar i Samlingspartiet. Förslaget känns lite populistiskt.
”Det behövs en buffert”
Hannu Rautanen, stadsstyrelseledamot och ordförande för De Grönas fullmäktigegrupp, instämmer.
– Det går kanske ekonomiskt bra då man jämför både med motsvarande kommuner och särskilt med Åbo. Då befolkningen växer snabbt behövs ändå både fler anställda och stora investeringar.
Därtill finns kostnaderna för coronapandemins följder och förberedelserna inför vårdreformen, säger Rautanen. Fastigheter och skulder förblir en stor belastning.
– Skatteintäkterna ökar kanske nu, men det behövs en buffert.
Rautanen ser inget principiellt hinder för att justera skatten, men det är inte en hållbar ekonomisk politik att skatten åker fram och tillbaka. Han anser att samlingspartisterna inte är konsekventa: en lägre skatt innebär mer lån för investeringar – och det har Saml motsatt sig.
– De varnar också för att ingen vill flytta hit om vi har en hög skatt. Nå, vi höjde den och S:t Karins är bland de kommuner som växer snabbast.
Mycket nöjda invånare
Inflyttningen till S:t Karins har inte bromsats upp, påpekar också SDP-styrelseledamoten Essi Hiltunen.
– Det avgörande är hur vi svarar på invånarnas behov. Där har vi kanske lyckats bättre än andra.
S:t Karins har staden flera gånger varit i toppen i nationella enkäter om hur nöjda människor är med sin hemkommun. Det påverkar inflyttningen.
– En positiv uppfattning betyder mer än skattessatsen.
Med en stor inflyttning och många nyfödda barn skulle det vara fel att krympa skatteintäkterna, anser Hiltunen. Staden har inga ”extra” pengar.
– De behov som fanns då beslutet fattades i fjol har inte försvunnit.
Det finns också många frågetecken kring vårdreformen.
– Vi vill hellre först se vart vi är på väg.
Vårdreformens oklara följder
Ett budgeterat överskott på 1,7 miljoner euro övertygar inte SFP:s styrelseledamot Åsa Gustafsson. Hon ställer sig tveksam till en sänkt skatt.
– Som SFP:are förhåller jag mig positiv till möjligheten, men jag är inte villig att röra anslagen för social- och hälsovården eller bildningstjänsterna. Det som är budgeterat understöder jag till 100 procent.
Om besparingar hittas på annat håll kan det vara en annan sak, säger Gustafsson. På det första budgetmötet kom Samlingspartiet inte med förslag.
Oklarheterna kring vårdreformen är också stora. Staden ska trots allt också i framtiden sköta förebyggande socialtjänster.
Gustafsson skulle gärna förskjuta tyngdpunkten i budgetdebatten från osthyveltänket.
– Jag brukar påminna mina kolleger om att staden behöver mer inkomster
Som exempel ger hon fastigheter som ägs men inte används, som Salvela herrgård. Den är nu till salu men stod länge oanvänd.
– Det kostar att ha hus stå tomma. Vi ska inte äga väggar som vi inte använder.
Sannf redo säga ja
En grupp stöder skattesänkningsidén: Sannfinländarna. Det säger Tommi Leppänen, styrelseledamot och fullmäktigegruppens ordförande.
– Beslutet att höja skatten för i år handlade mycket om att gardera sig mot coronapandemins följder.
Det gick ändå inte så illa som man trodde, säger Leppänen.
– Staten står dessutom för en stor del av kostnaderna.
Fler invånare innebär kostnader, men staden får också nya skatteintäkter, påpekar Leppänen. Då inflyttarna ofta är barnfamiljer ger det på sikt ett plus för stadens ekonomi, då man ser på befolkningsstrukturen.
Leppänen önskar att diskussionen skulle fokusera mer på hur staden överlag fungerar, i stället för att bara med en rödpenna stryka över något i budgetförslaget.
– Jag skulle gärna ruska om allt, kanske ta in en utomstående konsult för att kolla in hur vi arbetar.
Leppänen tror att den privata sektorn kan erbjuda bättre lösningar, exempelvis skol- och daghemsbyggen. Han nämner
Hovirinta skola och skolkomplexet Valkeavuori som exempel på projekt som kunde ha skötts på ett annat sätt, med ändamålsenliga lokaler som resultat.
– När staden bygger själv blir det monument som kostar miljoner mer än vad en lösning skulle kosta om den beställs av den privata sektorn.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.