Hushållsavfallet ska göra nytta för klimatet i Salo
Arbetar för klimatet. Sara Kankaanrinta, Qvidja Kraft, visar riktningen för nätverket av bioinnovativa företag, som samarbetar kring det nya ekokraftverket i Salo. Foto: Carina Holm
På måndag muras grundstenen för det nya regionala ekokraftverket som byggs vid Korvenmäki avfallsstation i Salo.
Men redan nu har det kommande ekokraftverket lyckats locka till sig flera olika samarbetsparter, som alla har konkreta lösningar för hur man ska få bukt med klimatförändringen.
Salos stadsdirektör Lauri Inna, som tillträdde sin tjänst för ungefär två år sedan, beskrivs som primus motor.
Ett av Salo stads spetsprojekt är ekoindustriparken som man hoppas ska växa upp kring den nya avfallsförbränningsanläggningen.
– Salo har lyckats göra sig så intressant att vi lockar samarbetsparter som Qvidja Kraft, Gasum och QHeat, som har banbrytande nya teknologier bland annat för att producera bioenergi av utsläpp och för att lagra värme i berget.
Han säger att en stad inte längre kan skapa sig konkurrenskraft genom att klistra på floskler om minskade koldioxidutsläpp.
– Stora städer har en lång väg kvar att gå. I Salo kommer vi inte med så många programförklaringar, vi bara gör.
Konkret arbete för att bekämpa klimatförändringen
Den filosofin – att konkret arbeta för att bekämpa klimatförändringen – tilltalar Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta, vars företag Qvidja Kraft, med bas på Qvidja i Lemlax i Pargas, ska utveckla produktionen av biometan i samarbete med det kommande ekokraftverket i Korvenmäki.
Syftet är bland annat att ta tillvara de koldioxidutsläpp som uppstår och omvandla dem till biometan i företagets bioreaktor, där mikrober omvandlar koldioxid och väte till metan, på samma sätt som bakterierna har gjort i kärr under 3,5 miljarder år.
Metoden kan också användas för att utnyttja svavelhaltiga så kallade deponigaser för metanproduktion.
– Globalt sett är det här stort, säger Ilkka Herlin, styrelseordförande för Qvidja Kraft.
Han använder ordet revolutionerande, när han beskriver möjligheterna.
– Vilket material som helst som innehåller kol kan vi använda för att göra metan, som till exempel gamla telefonstolpar och annat svårhanterligt avfall eller avfallsslam från djur- och köttproduktion. På det sättet minskar också utsläppen i Östersjön.
Biometan kan användas i stället för fossila bränslen, samtidigt Qvidja Krafts teknologi binder koldioxid.
– Allt det här är centralt för klimatarbetet, säger Herlin.
Grundstenen muras på måndag. Det nya ekokraftverket ska vara klart 2021. Foto: Carina Holm
Större än Salos tidigare internationellt kända bedrifter
Han säger att det som samarbetet kring ekokraftverket kommer att leda till är betydligt större än Salos tidigare bedrifter, som redan de är kända över hela världen.
– Jag är så lycklig över att ha hittat det här gänget som verkligen gör något för klimatet. Det enda som räknas är handling om vi ska nå de uppsatta målen, säger han.
Saara Kankaanrinta, medgrundare till Qvidja Kraft, fyller i:
– Jag tycker att det är helt fantastiskt att det här nätverket kring ekokraftverket har valt att ordna sin valborgsbrunch här i ett mötesrum mitt på sopstationen i Korvenmäki. Det är lite som när ett garageband tar avstamp för de riktigt stora världsarenorna.
Värme lagras på två kilometers djup
Företaget QHeat, som grundades i fjol, har tagit fram en teknologi som innebär att man kan lagra värme på två kilometers djup.
Som bäst har man fem patentansökningar på gång.
Miska Eriksson, vd för QHeat, säger att man har utnyttjat lösningar som har tagits fram för andra ändamål, som exempelvis oljeindustrin, och komponenter som andra har utvecklat i tiotals år och använt dem på ett nytt sätt.
– Där vanliga bergvärmebrunnar går ner till ungefär 300 eller 400 meters djup går våra geotermiska värmebrunnar ner till 2 000 meters djup. På några hundra meters djup är temperaturen ungefär + 7 grader, men nere på två kilometers djup är temperaturen + 40 grader.
På det djupet störs lagringen inte heller av grundvattnet, som ligger på ungefär 500 meters djup.
Som fyrtio vanliga bergvärmebrunnar
Ett två kilometer djupt hål har en kapacitet som ungefär 40 vanliga bergvärmebrunnar har.
– Tanken är att lagra den överskottsvärme som produceras i Korvenmäkiverket under sommaren för behovstopparna under vintern. På vintern när efterfrågan på energi överskrider ekokraftverkets produktion hämtas den lagrade värmen och används för att värma fastigheter
Eriksson vill se Finland som en betydande energiaktör i kampen mot klimatförändringen.
– Vårt urberg och ny finländsk teknologi i kombination kan bidra till det här.
LounavoimaKorvenmäki 2021. Så här ska ekokraftverket se ut när det är klart. Bild: Lounavoima
Gasum vill växa i Åbo
Företaget vill testa att samla bioavfall ur det brännbara avfallet för att göra biogas, som kan användas i stället för fossila fordonsbränslen.
En dryg tredjedel av hushållens brännbara avfall är i självaverket bioavfall, som är en värdefull råvara då man tillverkar biogas.
Därför vill företaget Gasum utreda vilka möjligheter det finns såväl ekonomiskt som tekniskt för att sortera ut bioavfallet ur hushållssoporna innan de bränns i det nya ekokraftverket som byggs i Korvenmäki i Salo.
– Det viktigaste är naturligtvis att biovfallet sorteras ut direkt så att det aldrig hamnar bland det brännbara avfallet. Men eftersom det inte fungerar helt och hållet vill vi göra en förutredning om möjligheterna att ta tillvara boiavfallet i stället för att det bara bränns, säger Ari Suomilammi, direktör för cirkulär ekonomi vid Gasum i Finland.
Han säger att det handlar om en betydande andel bioavfall som nu bränns upp i stället för att utnyttjas till biogasproduktion, då det i Finland bränns omkring en miljon ton avfall varje år.
Ett problem är till exempel hushållen på landsbygden. Att samla in bioavfall från varje enskilt hushåll är dyrt och kräver många transporter och innan kärlet är fullt kan avfallet ha börjat jäsa eller förmultna.
– Många vet inte heller hur de ska sortera sitt avfall, säger han och viftar med en rödprickig pappersservett.
– Den här till exempel är utmärkt för biogasproduktion.
Samtidigt som Gasum utreder möjligheten att ta tillvara bioavfallet ur det brännbara avfallet skulle en betydande mängd metall, 3 000 ton per år, kunna separeras före förebränningen.
Gasum utreder också om Toppå i Åbo eller Korvenmäki i Salo skulle vara bäst lämpade för förbehandling av avfall och produktion av biogas.
– Utredningen görs i sommar, så att den är klar i höst. Men Gasum har inte gjort något investeringsbeslut ännu.
I Toppå har Gasum landets största produktionsanläggning av biogas. I september ska utbyggnaden av den vara klar och produktionen på 65–70 gigawattimmar räcker till 7 000 biogasdrivna personbilar per år.
Målet beskrivs i terawattimmar.
I dag har Gasum en tankningsstation i Åbo och planen är att det i år ska finnas sammanlagt fyra stationer här.
Matti Ojanpää, affärsutvecklingsdirektör vid Gasum, hoppas att beslutsfattarna i Åbo också skulle gå in för biogasbussar.
– Försök att ersätta en buss i gången med biogas har redan gjorts. Nu behövs modiga beslut när upphandlingar görs. I Europa finns det redan 17 000 biogasbussar och mer än 2 000 av dem finns i Sverige.
Eftersom biogasen produceras i Åbo borde den också användas här, säger han.
– Det skulle vara bäst för klimatet. Varken spårvagn eller superbuss är något hot mot biogasdrivna bussar. Det finns trafik så det räcker och om 50–100 av de nuvarande 250 bussarna i Åbos stadstrafik kunde ersättas med gasdriva bussar skulle det ha stor betydelse för utsläppsmängderna.
Ekokraftverket i Korvenmäki
Grundstenen muras på måndag.
Kraftverket ska vara klart 2021.
Det ska omvandla 120 000 ton brännbart avfall per år eller 360 ton per dag till el och värme för Salo med omnejd.
Ekokraftverket ersätter det numera rivna sopförbränningsverket i Oriketo i Åbo.
Ekokraftverkets effekt är 44 MW.
Det ska producera omkring 190 GWh fjärrvärme för Saloborna och omkring 64 GWh el till riksnätet.
Lounavoima, som bygger ekokraftverket, ägs av avfallsbolaget Sydvästra Finlands avfallsservice och fjärrvärmeföretaget Salon Kaukolämpö.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.