Utfallet av röstningen i HUS styrelse var 11 mot samjour, fem för och en blank röst. Enligt styrelseledamot Björn Månsson (SFP) var det Samlingspartiet och De gröna som röstade mot.
— Jag fick stöd för mitt förslag av Socialdemokraterna och Vänsterförbundet. De andra svek, säger Månsson.

Samjour innebär att ett sjukhus har beredskap att bland annat genomföra akuta operationer dygnet runt.
Westerholm som engagerat sig i frågan om Raseborgs sjukhus redan en längre tid säger att det fanns många argument som enskilt borde ha räckt för att samjouren skulle få fortsätta. Både arbetsgruppen som berett ärendet och kommunerna som tillfrågats har stött förslaget om en fortsatt samjour i Raseborg.
— Som beslutsfattare ska man ta till sig det som finns på bordet, och jag kan inte säga att det har gjorts nu, säger Westerholm.
Både Månsson och Westerholm hänvisar till coronaepidemin
— Vi borde inte ge ut en signal att vi reducerar nu när alla sjukhus behövs, säger Månsson.
— Vi är mitt uppe i den största krisen i fredstid och sjukhusen ges inte arbetsro, säger Westerholm.

Varför inte vänta på vårdreformen?

Den kommande social- och hälsovårdsreformen väcker också frågor. Varför så bråttom med denna avveckling, undrar Westerholm?
Detsamma funderar Finlands svenska socialdemokraters ordförande Anette Karlsson på.
— Jag tycker inte det är en bra tid att fatta sådana här beslut nu.

Karlsson, som bor i Borgå, säger att det som händer i Västra Nyland ofta landar i Östra Nyland ett par år senare. För tillfället ser hon ändå inget akut hot mot sjukhuset och samjouren i Borgå.
— Om det blir fem landskap i landskapsreformen, så stärks Borgå sjukhus roll och Östra Nyland blir en starkare region, säger Karlsson.
I Västra Nyland har man tre sjukhus, men avstånden är också längre.
— Då behövs ju också sjukhusen, det är lång väg från Hangö till Lojo.

I hög grad en språkfråga

Westerholm anser att det är ohållbart att avveckla en fungerande tvåspråkig vårdhelhet, när den i stället borde utvecklas. Karlsson, som själv nyligen var tvungen att ta sig till Kotka för att föda, håller med.
— När Borgå förlossningssjukhus stängde skrev jag en motion om att bilda en svenskspråkig förlossningsavdelning på Kvinnokliniken i Helsingfors. Svaret var att det inte finns tillräckliga resurser, men att man ska se till att varje skift har en svenskspråkig vårdare, säger Karlsson.
När hon och hennes man åkte till Kotka fem veckor före beräknat förlossningsdatum råkade det sig så lyckligt att en svenskspråkig barnmorska fanns på plats.
— Vi var ju ganska rädda eftersom barnet föddes i förtid och det började pratas om saker som kan gå fel. Då kändes det tryggt att kunna prata svenska. Vi hade tur.
Karlsson säger att när vårdenheter centraliseras finns det också risk för att språkfrågan glöms bort. De nya landskapen kan förvisso fatta sina egna beslut, men vården lyder under HUS som har en stark finsk arbetsmiljö.
— Då finns risken att vården på svenska minskar och försämras.

Två år av ny tillvaro

Uppe i Österbotten stod Jakobstad för två år sedan inför samma öde som Raseborg nu. Malmska sjukhusets samjour drogs in och för tillfället har man en dispens från Social- och hälsovårdsministeriet för att få ha jour för primärnivå dygnet runt.
Raseborg har samma dispens att vänta i september när samjouren ska sluta vara verksam. Primärjouren täcker basbehoven, men det finns ingen anestesiläkare på plats, vilket betyder att man inte kan ge avancerad akutvård på sjukhuset.
Eftersom samjouren är indragen, får sjukhuset inte utföra operationer eller åtgärder som kräver sövning eller bedövning av anestesiläkare. Därför har man inte heller anestesiläkare över huvud taget.
— Det är klart det är en stor omställning som vi nu försökt leva med i två år, säger tf social- och hälsovårdsdirektör och chefläkaren Pia-Maria Sjöström i Jakobstad.
Förutom omställningen i jourförfarandet hade man vid Malmska också gjort investeringar i utrustning till den dagkirurgiska avdelningen som nu i princip står oanvänd.
— En del åtgärder görs ju med lokalbedövning men vi behöver inte utrustningen på samma sätt nu.
Ett av de främsta argumenten för att stänga samjouren vid Raseborgs sjukhus är enligt Björn Månsson att det är svårt att rekrytera personal till sjukhuset. Nu ser det ut att bli ännu svårare.
I Jakobstad säger Sjöström att man är rädd att rekryteringen kommer att lida på sikt.
— Ett problem blir att få tillräckligt bra personal. Tiden att specialisera sig blir kortare här, och det finns en stor risk att man inte kommer tillbaka hit efter en specialisering på 3–4 år någon annanstans.