Studielån, extraknäck eller besparingar – vi frågade tre studerande hur de får pengarna att räcka till
Studiestödssystemet reformerades senast i fjol, och det kan vara svårt att navigera sig genom stödsystemen som ny studerande. I dagens ekonomitemanummer har ÅU därför frågat tre studerande hur de får pengarna att räcka till.
Ville klarar sig på studiestöd, lån och besparingar
Ville Poutanen. Foto: Fredrik Häggman.
Ville Poutanen, 21, studerar offentlig förvaltning vid Åbo Akademi för andra året. Sibbobördige Poutanen finansierar sitt uppehälle med en blandning av studiestöd, lån och besparingar.
Under sina första två studieår har han ännu inte hamnat i en situation där pengarna blivit ett bekymmer. Tvärtom har en del av lånet ibland kunnat sparas. Han är inte oroad över den dagen då pengarna ska betalas tillbaka.
– Jag tror på att samhällsvetare behövs i framtiden också. Jag skulle säga att vi som studerar offentlig förvaltning i allmänhet har den uppfattningen. Och även om jag får nåt helt annat jobb så är lånevillkoren så bra att jag personligen inte ser någon större risk.
Poutanen bor ensam i en etta och har en hyra på 525 euro i månaden. Studiestödet och bostadsbidraget ger totalt 550 euro och utöver det tillkommer 650 euro i lån.
– Man kan ju se det som att studiestödet och bostadsbidraget går till hyran och att lånet finansierar mina levnadskostnader. För mig var det en nödvändighet att ta lån för att kunna börja studera, så jag behövde inte fundera särskilt länge.
Som buffert har han sina besparingar från tidigare jobb.
Poutanen följer inte upp sina utgifter, men gissar på att maten och olika föreningsevenemang inom Åbo Akademi är de största utgiftsposterna. I år är han medlem i samhällsvetarföreningen SF-klubbens styrelse, vilket betyder att det blir en hel del evenemang att gå på.
– Men det betalar jag gärna för. Min livsstil är annars ganska ekonomisk, dagtid är jag på campus och hemma sover jag. Jag köper aldrig några lyxvaror och äter oftast studentlunch.
Är det nåt du prioriterar bort på grund av pengarna?
– Goda ostar och vissa streamingtjänster.
Jan-Erik jobbar istället för att ta lån
Jan-Erik Kress. Foto: Fredrik Häggman.
Statskunskapsstuderande Jan-Erik Kress, 24, är ännu helt lånefri, tack vare att han tidigt i studierna fick inhopparjobb.
– Jag fick helgjobb på Byggmax under mitt andra studieår. För ungefär ett år sen fick jag sedan mitt nuvarande jobb på kårcafeerna.
Kress jobbar i nuläget mellan 10 och 20 timmar per vecka på kårcaféerna Arken och Kåren. Sedan årsskiftet får han inget studiestöd, eftersom han tar sin kandidatexamen på fyra år. Stödmånaderna för en kandidatexamen räcker bara i 3,5 år.
– Arbetet är en delorsak till att jag tar kandidaten på fyra år, även om den största orsaken är att jag varit förenings- och kåraktiv under studietiden. Tack vare jobbet klarar jag mig helt bra ändå. Tanken är jag snart ska få mina papper så att jag kan börja lyfta stöd för magisterexamen.
Eftersom Kress delar bostad med en kompis har han en hyra på bara 300 euro. Det ger ungefär 100 euro i bostadsbidrag, en förhållandevis låg summa jämfört med om han hade bott ensam. Tillsammans med löneinkomsterna har han en ungefärlig månatlig snittinkomst på 800 euro, nu då han inte får studiestöd.
– Utöver hyran så använder jag ungefär 80 euro i veckan på mat, kläder och andra levnadskostnader. Det lilla som blir över går till nöjen och ibland unnar jag mig något såsom att gå ut och äta. Jag håller också på med dans, vilket kostar cirka 300 euro per termin. Jag tänker inte desto mer på pengarna men försöker hålla någorlunda koll.
Kress säger sig ha klarat livet som studerande utan att känna stress över sin ekonomiska situation. Först nu när studiestödet upphört har han fått fundera mer över pengarna.
– Jag gillar inte riktigt tanken på att ta ett lån, men det lutar mot att jag tar mitt första i höst. Att jobba två dagar i veckan tar tid från studierna.
Som studerande ska man inte tjäna för mycket om man vill ha kvar studiestödet. År 2018 och 2019 får man ha en årsinkomst på högst 11 973 euro om man lyfter studiestöd för studieårets alla nio månader. Kress har klarat av att hålla sig under den gränsen hittills.
– Jag rekommenderar nog deltidsarbete, och framför allt såna arbeten där man själv kan styra hur mycket man jobbar. Jag har alltid kunnat säga nej till jobbet om det blivit för mycket.
Julia litar på att studielånet lönar sig
Julia Simonsen. Foto: Fredrik Häggman.
Julia Simonsen, 20, flyttade från Helsingfors till Åbo i höstas för att studera psykologi. Hon finansierar sina studier helt och hållet med studiestöd, bostadsbidrag och studielån. Hittills har det funkat bra.
– Mina kompisar brukar tycka att jag är ganska sparsam. Jag köper sällan kläder eller prylar som jag inte direkt behöver, berättar hon.
Simonsen har satt en gräns för sig själv på totala levnadskostnader utöver hyran. Studielånet, som hon fick i en klumpsumma i början av studieåret, la hon på ett sparkonto. Varje månad flyttar hon över 500 euro till brukskontot. Det ska hon klara av att leva på under hela månaden.
– Hittills har det gått ganska bra. Jag brukar bli lite mer sparsam mot slutet av månaderna, och det har hänt sig att jag tvingats låna från nästa månad för att klara kostnaderna. Men då det händer är jag mer sparsam månaden efter.
Hon för ingen detaljerad budget, men uppskattar att det per månad går 200 euro till mat, 100-200 euro till kläder och inköp och 100 till övriga nöjen. Hon bor i en tvårummare på Domus och eftersom hon bor ensam får hon maximibeloppet 312 euro i bostadsbidrag.
Simonsen tvivlade aldrig på att ta studielån – hennes två äldre bröder tyckte båda att det är värt det. Hon berättar att psykologer i regel inte har några problem med att få jobb efter examen. Psykologilinjen hör till de svåraste vid Åbo Akademi att komma in på.
– Min uppfattning är åtminstone att mina studiekamrater inte heller stressar över framtidsutsikterna. Men trots det är det nog alltid lite skrämmande att ta ett lån.
Simonsen har också lyckats få in foten i arbetslivet inom sitt eget ämnesområde, som forskningsassistent i Helsingfors. Hon jobbar ungefär 1-2 dagar i månaden under studieåret.
– Besparingarna från jobbet hade räckt till också utan lån, men det här är mitt första år både som ÅA-studerande och Åbobo. Jag vill ha råd att gå på studieevenemang och lära känna andra människor.
Fakta: Så här ser det ekonomiska stödet till studerande ut i dag
Högskolestuderande i Finland (exklusive Åland) stöds i huvudsak på tre sätt: studiepenning, allmänt bostadsbidrag och statsgaranti för studielån.
Så här fungerar förmånerna.
Studiepenning
Studiepenningens storlek beror på din ålder, om du bor hemma eller med förälder, om du är gift och om du har barn.
Myndiga studenter utan barn får en studiepenning på 250,28 euro i månaden.
Studenter som bor hos sina föräldrar eller är under 18 år får en lägre studiepenning som påverkas av föräldrarnas inkomster. Studiepenningen är 75 euro högre för studenter med barn.
För att få stöd krävs i genomsnitt minst 5 studiepoäng per stödmånad och minst 20 studiepoäng under studieåret. Även om man bara lyfter en stödmånad under studieåret måste man avlägga 20 studiepoäng.
Studiestödet kan också dras in om egna inkomsterna är för höga. Årsinkomstgränsen för en student som lyfter nio stödmånader är 11 973 euro.
Studiestödet betalas i regel ut nio månader om året. Stöd kan också lyftas på sommaren om man bedriver sommarstudier. Sommarstöd dras av från det totala antalet stödmånader.
Det totala antalet stödmånader varierar beroende på utbildningens omfattning. För den vanligaste universitetsexamen på 300 studiepoäng ges totalt 48 stödmånader, om studierna har inletts efter 2017.
Allmänt bostadsbidrag
Sedan 2017 får studenter inte längre bostadstillägg. I stället kan man söka allmänt bostadsbidrag.
Bidraget varierar beroende på hyran, bostadsorten och bruttoinkomsterna för alla som hör till hushållet. Den maximala bidragssumman i Åbo är 312 euro.
Studielån
Högskolestuderande får statsborgen för studielån på 650 euro per stödmånad. Lånet beviljas av banken. Eftersom lånet är statsgaranterat behöver man ingen annan säkerhet för lånet. Tidtabellen för återbetalning görs upp med banken.
Högskolestudenter som avlägger examen inom tidsfristen och har mer än 2 500 euro i studielån kan få studielånskompensation. Det betyder att FPA betalar en del av lånet.
Studielånskompensationen är maximalt 40 procent av den del av studielånet som överskrider 2 500 euro. Tidsfristen för en kandidat- och magisterutbildning är sex år. Man kan få studielånskompensation bara för sin första examen.
Källa: Folkpensionsanstalten
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.