Hur mår SFP i dag?
Svenska folkpartiet samlas under veckoslutet till partidag i Åbo. Hur står det till med partiet 116 år efter att verksamheten inleddes i maj 1906?
Den politiska folkgunsten är som börskurserna, den vänder snabbt och ibland saknas logiken bakom siffrorna i opinionsundersökningarna.
I dagens uppkopplade värld, inverkar enstaka sakfrågor eller enskilda ledande partiprofilers göromål och yttranden mycket på hur siffrorna utfaller i väljarbarometrarna.
De senaste åren har vi kunnat se stora förändringar i understödet för enskilda partier. SFP har dock haft ett stabilt väljarunderstöd de senaste åren, stödet har varit kring 5 procent. I Finland har knappt 290 000 personer eller 5,2 procent av befolkningen svenska som modersmål. SFP:s medverkan i många regeringar, har inte rubbat partiets relativt stabila väljarstöd.
Eftersom inte alla med svenska som modersmål röstar på SFP, betyder det att SFP får röster från alla språkgrupper. En av de stora framtidsfrågorna för SFP handlar om hur partiet kan vara attraktivt bland en allt större skara väljare med ett annat modersmål än svenska och finska.
Gruppen övriga språk i Finland har ökat kraftigt de senaste årtiondena. År 1980 hade 9 146 finländare eller 0,2 procent av befolkningen ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2020 är motsvarande siffror 432 847 personer eller 7,8 procent. Förändringen är stor och kommer på sikt att också inverka på de politiska partiernas verksamhet.
Politik är i högsta grad en offentlig bransch. Både politiken och media har under 2000-talet gått från deadline till online. I dag sker många saker nästan i direktsändning trots att många politiska frågor, av välmotiverade orsaker, bereds i stängda mötesrum. Det är inte heller ovanligt att resultaten från dessa möten är i spalterna eller etern redan innan presskonferensen hunnit börja.
Det snabba tempot gör också att SFP:s käpphäst, politik och information på svenska, allt oftare kan bli i kläm. Det kan finnas olika åsikter om SFP:s betydelse för bevarandet av det tvåspråkiga Finland, men utan SFP skulle de övriga partiernas inställning till svenska vara beroende av enskilda politiker i vederbörande parti.
SFP:s starka sida är och har varit att navigera rätt på den mångdimensionella politiska spelplanen. Det här visar bland annat partiets förmåga och talang att medverka i olika regeringskoalitioner. Partiet har genom åren haft en klart större roll i de politiska besluten än understödet på cirka 5 procent berättar.
SFP:s utmaning är balansera mellan de olika regionerna i Svenskfinland. Risken med att försöka vara alla till lags är att ingen är helt nöjd.
SFP:s svaghet är att man inte lyckats bli av med sin starka stämpel som ett språkparti. Partiet har inte lyckas övertyga den breda allmänheten om att man har en bred politisk agenda och inte endast agerar vakthund för svenskspråkiga lösningar.
Partidagen i Åbo, som ska behandla 35 motioner, kommer sannolikt inte med stora nya riktlinjer eller överraskningar. Riksdagsvalet nästa år är partiets följande kraftmätning.
Den stora frågan de närmaste åren är vem som ska efterträda partiordförande Anna-Maja Henriksson, som lett partiet sedan år 2016.
Svaret på frågan om hur SFP mår våren 2022 är: Det knallar och går och även kampen för det svenska består.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.