Hur många hus behöver kyrkan? I Åbo och S:t Karins kan någon av lägergårdarna ryka


På Heinänokka lägergård har många ungdomar vistats då de fått sin konfirmationsundervisning. Eriksgården som är ett av husen på det 20 hektar stora området är fuktskadat och kan inte användas. Foto: Monica Forssell
Det är inte många kvadratcentimeter på Seppo Kosolas arbetsbord som är fritt från papper. Och av stolarna i rummet är det bara hans egen och stolen han erbjuder mig att sitta på som är lediga.
Kosola är fastighetschef vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet. En samfällighet med totalt tio församlingar och 253 olika byggnader i olika storlek.
Bara kyrkorna är fjorton (tretton i användning) och hyreslägenheterna över 900.
– På tok för många, konstaterar Kosola men inflikar att samfälligheten faktiskt har gjort sig av med hela sex hus under de senaste sex åren. Församlingshemmen i Härkämäki, Batterihagen, Taskula, Kuppis, Kesämäki i S:t Karins och Yrjänä, räknar Kosola upp.

Seppo Kosola är fastighetschef vid Åbo- och S:t Karins kyrkliga samfällighet. Hans åsikt är att samfälligheten har på tok för många hus att sköta om. Foto: Monica Forssell
Problemet med en stor fastighetsmassa är att väggar och tak kostar. Fastighetsavdelningen har en årsbudget på 12 miljoner euro i år. Två miljoner går till underhåll och renoveringar och resten till personalkostnader, vatten, el och värme.
I år finns också en pott på 3 miljoner euro för större renoveringar.
– Ingenstans, är Kosolas svar på frågan om pengarna räcker. Det är vårt problem, pengarna räcker inte.
År 2013 fattade samfälligheten beslut om att skära ner med över 10 % på fastighetskostnaderna. Sedan dess har många renoveringar och mycket underhåll lagts på is.
– Nu är vi i den situationen att vi måste skrida till åtgärder, säger Kosola.

Husen i Heinänokka är byggda på 1960-talet. Foto: Monica Forssell
I slutet av förra veckan överlämnade en arbetsgrupp en första rapport beträffande samfällighetens olika lägergårdar. De är nu satta under lupp och meningen är att man ännu i år ska fatta beslut om vilka lägerområden samfälligheten behåller, vilka man renoverar och vilka man eventuellt säljer.
Heinänokka lägergård är satt ur spel på grund av omfattande fuktskador och Senaps lägergård är för dyr i drift.

Villa Staffans som hör till Senaps lägergård på Kakskerta kanske säljs. Foto: Monica Forssell
Utöver lägerområdena kräver också kyrkan i Hirvensalo en renovering och kyrkan i Pallivaha borde rivas. I stället vill samfälligheten bygga ett nytt hus i Runosbacken tillsammans med Åbo stad.
– Också Åbo domkyrkas rör och elnät borde ses över, men den renoveringen kommer att få vänta, säger Kosola.
Samfälligheten har i dag lägergårdar i Erikvalla (Heinänokka), Kakskerta (Senaps), Rimito (Kunstenniemi), Pikis (Pyölinranta) och Houtskär (campingområde). Bland annat ordnas det konfirmationsläger på lägergårdarna.
Banta med en tredjedel
Enligt en färsk rapport som samfällighetens ledningsgrupp nyligen tagit del av borde en tredjedel av inkvarteringen bort.
I praktiken betyder det här att någon av lägergårdarna säljs.
– Om jag nu vågar säga min åsikt om det här så är det den att vi borde sälja Senaps som är dyr i drift och i stället satsa på att bygga helt nytt i Heinänokka, säger Kosola.
Senaps används främst för retreater och lokalerna är byggda för äldre, funktionshindrade och familjer. Ett av husen är ritat av Erik Bryggman 1945 och är skyddat. De som förespråkar en försäljning av Senaps tycker att det är fint men opraktiskt och dyrt. De som inte vill sälja är rädda för att samfälligheten inte får ett tillräckligt bra pris för den fina helheten.

Richardtsons villa har stått tom i över tio år. Nu väntar samfälligheten på att Åbo stad ska planera området så att huset kan rivas och tomten användas för nya hus. Foto: Monica Forssell
Heinänokka lägergård är cirka 20 hektar stor och förutom de fuktskadade byggnaderna finns också en fallfärdig villa, Richardtsons villa samt en gammal sommarstuga, Annala, på området.
Båda är igenbommade och mer eller mindre fallfärdiga.
Richardtsons villa har, med undantag av några filminspelningar, stått tom i över tio år.
Men varför har inte till exempel Richardtsons villa och Annala sålts om pengarna inte räcker för underhåll?
– Husen har inget värde, de är rivningsobjekt och inbringar inte pengar, konstaterar Kosola. Och eftersom de är i så dåligt skick kan man inte heller sälja dem. Det är tomten som är värdefull men som det är nu har tomten ingen byggrätt eftersom marken är oplanerad, resonerar Kosola.
– Vi väntar nu att Åbo stad ska planera området och att vi ska få rätt att riva de gamla byggnaderna och bygga villor istället.

Ett litet hus vid stranden väntar också på rivning. Foto: Monica Forssell
Kyrkans hus väcker starka känslor inom församlingarna, det medger Kosola gärna.
Själv förespråkade han för några år sedan en sammanslagning av en del av samfällighetens församlingar. Med till exempel 5 församlingar istället för 10 hade man lätt kunnat minska på antalet församlingshem, säger Kosola.
Men förslaget att slå ihop församlingar förverkligades inte.
Därför har man nu, förutom nästan 1000 hyreslägenheter, ett antal lägergårdar, hela 14 kyrkor och 45 församlingshem.
Åbo- och S:t Karins kyrkliga samfällighet
Cirka 144 000 medlemmar
Antalet medlemmar minskar med cirka 1000 varje år

Heinänokka. Foto: Monica Forssell
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.