Hur förklarar man den stadigt höga konfirmationsbenägenheten – också i storstäder som Åbo?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I bekantskapskretsen finns en och annan familjefar som är van vid att tänka rätt mycket på hur man ska tjäna mera pengar.
Vid ett konfirmationskaffe häromåret uttryckte en pappa i ovannämnda kategori sin uppriktiga förvåning över vad han fått sig till livs i kyrkan. ”Inte på länge har jag fått höra så där många vackra ord riktade till mej – att jag är viktig och värdefull och älskad!”
Därefter fortsätter han raljera kring nya affärsidéer för kyrkan: Kan man inte göra pengar på förmågan att skapa feelgood i kyrkbänkarna?
Majoriteten av de finländska 15-åringarna – 73 procent av årskullen i Åbo år 2018 – väljer att konfirmera sig och offentligt bekänna sin kristna tro.
Det är en anmärkningsvärt hög siffra – särskilt med tanke på endast 51,5 procent av de nyfödda barnen i Åbo och S:t Karins döptes år 2018.
Inom kyrkan är man väl medveten om att det gäller att hålla hårt i ungdomarnas vilja att konfirmera sig. Så höga deltagarsiffror ger ett drömläge att marknadsföra sitt budskap.
Är ungdomarna ute efter feelgood?
Eller hur förklarar man den stadigt höga konfirmationsbenägenheten – också i storstäder som Åbo?
Leker man med tanken att konfirmation betyder något annat än dyra presenter så tycks kyrkan lyckas.
Traditionen och ritualen binder ständigt nya generationer.
Jag har varit med på två konfirmationsgudstjänster i sommar. Vid båda sjöngs psalmen ”Rätt till liv.” Varken psalmens text eller nattvardsceremonin döljer att kyrkans huvudbudskap inte handlar om allmänt sympatiska levnadsråd.
Det är mer än feelgood.
Den kristna kyrkan undervisar om och tror på evigt liv. ”Jesu kropp, för dig utgiven. Jesu blod, för dig utgjutet.”
Pengarna som vi tjänar under jordelivet kan vi inte ta med oss i graven.
Den som fick de dyraste konfirmationsgåvorna eller utvecklade den bästa affärsidén är inte nödvändigtvis en vinnare.
Är liv efter döden alltså en utväg?
Det spåret tycks intressera. I alla fall om man utgår från att skriftskoleundervisningen klargjort kyrkans idé hos den ungdomsgeneration som ofta hyllas som mer påläst och omvärldsmedveten än sina föräldrar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.