Hur finskspråkiga lär sig svenskans ordföljd blev avhandling vid TY — på fredag disputerar Nagubon Anne Åberg
Anne Åberg bosatt i Nagu disputerar i dag i nordiska språk vid Åbo universitet, TY. Foto: Carina Holm
Den som har svenska som modersmål funderar sällan på till exempel omvänd ordföljd i sin dagliga språkanvändning.
Den som ska lära sig svenska som andra språk kämpar desto mer med den omvända ordföljden.
– Omvänd ordföljd betyder att predikatet kommer före subjektet, som i exemplet ”I morgon går jag till skolan”. Regeln är enkel, men svår att använda korrekt, säger Anne Åberg, som på fredag den 6 mars disputerar kring det här problemet för finskspråkiga som vill lära sig svenska.
Eller med andra ord – hur grammatikundervisningen påverkar inlärningen av ordföljden.
Hennes doktorsavhandling i nordiska språk är skriven på svenska vid finska Åbo universitet, TY.
Varför har du skrivit en avhandling på svenska vid ett finskt universitet?
– Jag har finska som modersmål och jobbar som universitetslärare i svenska vid Centrum för språk och kommunikation vid TY. Min pappa är svensk och född i Nagu, men jag växte upp i Euraåminne och har alltid talat finska med honom. Svenska lärde jag mig i skolan och det blev också mitt huvudämne.
Nagu – stuga, sommarjobb och svenska
Att prata svenska i praktiken lärde hon sig av sin småkusin Petra Palmroos under somrarna i Nagu, där familjen också hade sommarstuga.
– I högstadieåldern började jag sommarjobba i Nagu på hotellet och caféet i gästhamnen. Då träffade jag också min man Staffan och vi har bott i Nagu sedan 2010.
När hon började undervisa universitetsstuderande i svenska märkte hon att många har problem med grammatiken. Också tidigare forskning har visat att speciellt ordföljden är svår för den som ska lära sig svenska som andraspråk.
Drygt 50 universitetsstuderande på en förberedande kurs i svenska vid Åbo universitet har deltog i studien.
– De ville själva lära sig mera svenska, för att klara av de obligatoriska kurserna i svenska och de språkkrav som universitetet ställer. Man måste uppvisa vissa färdigheter i svenska för att få sin examen.
Sämre kunskaper i svenska
Kunskapsnivån i svenska hos dem som börjar studera vid universitetet har sjunkit. Att skriva svenska är inte obligatoriskt i studentexamen, antalet undervisningstimmar i grundskolan har minskat och antalet kurser i svenska i de finska gymnasierna är färre.
– Ändå är kraven på universitetsnivå och vid yrkeshögskolorna de samma. För att klara universitetskurserna ska du ha kunskaper som motsvarar vitsordet 8 eller magna i studentskrivningarna.
Många väljer därför förberedande kurser.
Det visade sig att när studerande fick tid att fundera och skulle skriva en egen text hade de lättare att följa grammatikreglerna än när de skulle prata svenska.
– När de skulle tala svenska hade grammatikundervisningen i det här avseendet ingen effekt. Då hade de inte tid att tänka efter och ordföljden blev fel.
Samtidigt säger hon att det inte gör så mycket, eftersom budskapet ändå går att förstå även om man felaktigt säger ”i morgon jag går dit”.
– Men att ordföljden blir fel har förstås betydelse när någons språkkunskaper ska bedömas. Därför skulle de behöva prata svenska oftare. Det räcker inte om man bara pratar svenska i klassrummet.
Anne Åberg uppmuntrar alla svenskspråkiga att tala mera svenska med finskspråkiga. Foto: Carina Holm
Prata svenska!
Hon hoppas att hennes studerande skulle få mer inblick i det finlandssvenska samhället och få öva sin svenska.
– I Åbo borde det finnas alla möjligheter att använda svenska. Det är bra att barn i dag börjar läsa svenska redan i årskurs 6, men samtidigt har antalet timmar inte ökat. Det gör att undervisningen i svenska blir mer utspridd med långa pauser.
Att vara doktorand har inneburit många bra saker för Åberg.
– Det var fint att komma in i den akademiska världen och få delta i konferenser. Det har också varit fint att få gå på djupet i ett ämne.
Spårar grammatikregler via skrivpauser
Hon håller som bäst på med ett forskningsprojekt där de med hjälp av ett datorprogram spelar in skrivprocessen för att se hurudana grammatikregler svenskspråkiga som skriver på finska och finskspråkiga som skriver på svenska verkligen använder.
– Programmet visar när det blir en paus i skrivandet och då skribenten går tillbaka och korrigerar. Vi använder också blickspårning, där vi ser var på skärmen man tittar då det blir paus. Vi kombinerar inspelningarna med intervjuer för att förstå skribenternas problem bättre.
Anne-Maj Åbergs avhandling i nordiska språk, ”Effekten av explicit undervisning på inlärning av explicit och implicit kunskap om ordföljden i svenska” läggs fram för offentlig granskning på fredag den 6 mars klockan 12 i sal Lähitapiola i Åbo handelshögskola, Rektorsåkersgatan 3. Opponent är professor Hanna Lehti-Eklund vid Helsingfors universitet och kustos är professor Sinikka Lahtinen vid Åbo universitet, TY. Doktorsavhandlingen har fått finansiellt stöd av Svenska litteratursällskapet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.