Hur bra är servicen på svenska i den offentliga servicen? – bland annat det ska Språkbarometern svara på
Resultaten får även stor uppmärksamhet hos många beslutsfattare, säger Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Den svenskspråkiga servicen och språkklimatet i landets tvåspråkiga kommuner är föremål för intresset i den enkät som förra veckan skickades till 16 650 slumpässigt utvalda personer inom ramen för Språkbarometern 2020.
Språkbarometern är en återkommande frågeundersökning som genomförs av Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi. Årets enkät är den femte i sitt slag sedan den första undersökningen gjordes 2004.
– Undersökningen är viktig för att klargöra hur servicen på svenska inom olika sektorer och i olika kommuner fungerar, säger forskare Marina Lindell vid Samforsk till SPT.
Lindell säger att det är viktigt att kunna påvisa vad som fungerar och inte fungerar när det gäller service på svenska. På så vis kan nödvändiga förbättringar göras.
– Vi skall komma ihåg att det finns mycket som fungerar bra på många orter men samtidigt finns det säkert saker som kan förbättras i hela Svenskfinland.
Resultat kan styra framtida beslut
Språkbarometern tar även temperaturen på språkklimatet och undersöker huruvida medborgarna upplever att det finns möjlighet att påverka beslut i språkfrågor. Kärnan i undersökningen är medborgarnas egna upplevelser.
– Resultaten från undersökningen används som underlag för regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen som görs vart fjärde år, säger Lindell.
Resultaten får därmed även stor uppmärksamhet hos många beslutsfattare.
– Det är viktigt att få en bild av hur språkklimatet uppfattas i kommunerna. På så vis kan åtgärder sättas in där det behövs. Undersökningen är ett bra sätt för svenskspråkiga att göra sin röst hörd i frågor om språklig service och språkklimat.
Lindell säger att när kommunerna får tillgång till sin kommuns resultat kan de å ena sidan se var de befinner sig i förhållande till andra liknande kommuner, men också få en bild av hur utvecklingen har sett ut över tid. Resultaten för hur språkklimatet upplevs har gett upphov till en hel del utvecklingsarbete.
– Till exempel i Jakobstad har man fokuserat mycket på att förbättra språkklimatet medan man i Grankulla funderat på hur den språkliga servicen kan utvecklas. Speciellt
Resultaten från enkäten presenteras i höst och en forskningsrapport publiceras i slutet av året. Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi genomför undersökningen i samarbete med Justitieministeriet och Finlands Kommunförbund.
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.