Hur bra är din krisberedskap? De här situationerna är de flesta inte beredda för
En tredjedel av finländarna anser att deras beredskap ligger på en ganska god eller mycket god nivå.
Ändå skulle upp till 60 procent inte klara mer än två dagar utan rinnande vatten. Över 40 procent av finländarna skulle inte klara sig utan elektricitet.
Det visar en färsk undersökning som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har gjort. De som svarade på enkäten bedömde att de längst skulle klara sig utan apotekstjänster, kollektivtrafik och egen bil, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
SPEK:s åttonde enkät om medborgarnas självberedskap och kristålighet visar att medborgarnas beredskap har legat på en relativt oförändrad nivå under 2020-talet, trots en liten nedgång.
Enligt undersökningen påverkades finländarnas beredskap klart mer av Rysslands anfallskrig i Ukraina och energikrisen jämfört med coronapandemin.
Av enkätsvaren framgick att kriget i Ukraina och energikrisen konkret påverkat beredskapen med att man skaffat sig ett reservförråd och en fick- eller pannlampa. Respondenterna hade också funderat på vart de skulle kunna ta sig vid eventuella farosituationer.
– Jag blev förvånad över att många inte förberett sig på ett vattenavbrott. Det är få som har vatten att dricka eller tvätta sig med om det blir vattenavbrott. Betydelsen av vatten när det gäller beredskap bör absolut lyftas fram, säger SPEK:s projektarbetare Vilma Ristikangas i pressmeddelandet.
De störningar som finländarna är mest förberedda på är bränder, olyckor i hemmet och cyberbrottslighet. Enligt egen bedömning är medborgarna sämst förberedda på strålningsolyckor, översvämningar och stormar.
– Antalet personer som anser att deras beredskap varken är dålig eller bra är det samma som för två år sedan. Det verkar som om många kanske inte vet vad bra eller dålig beredskap innebär, säger Ristikangas i pressmeddelandet.
Unga söker mer aktivt information
En ny fråga i enkäten handlade om huruvida medborgarna själva sökt information om beredskap.
Unga i åldern 18–34 hade sökt information mest aktivt. Totalt hade var femte respondent, alltså 22 procent, sökt information om beredskap på eget initiativ. Enligt undersökningen har 44 procent av finländarna tagit del av information som gäller beredskap.
Vidare visade svaren att den som redan tagit del av information om beredskap är mer benägen att själv söka mer information.
– Upp till 77 procent av dem som sökt information upplever att det inte är överdrivet att skaffa reservförråd. Av alla respondenter ansåg 60 procent att det är nödvändigt med reservförråd. Det här visar att det är viktigt att medborgarna får information om beredskap, säger Ristikangas i pressmeddelandet.
Den vanligaste orsaken till bristande beredskap är att man inte tänkt på saken eller att man inte är intresserad. Många litar också på att samhället fungerar tillräckligt bra under en störning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.