Alexandra Granberg 14.02.2021 07:001

”Jag använder inte någon kommunal service.”

Så låter det alltid nu och då när folk svarar på enkäter, berättar Marianne Pekola-Sjöblom,forskningschef på Finlands kommunförbund.

Pekola-Sjöblom tycker inte det är alltför konstigt att det råder en utbredd okunskap om kommunalpolitik. Inför varje val förs diskussioner ofta på riksnivå, i tv-soffor och de stora tidningarna.

Frågor om rikspolitik, och till och med internationella frågor, blandas in i diskussionen. Det kan bli missvisande och förvirrande för väljare.

Men trots att kommunalval förs i hela landet, handlar det inte om ett val, menar Pekola-Sjöblom.

– Egentligen är det 293 olika val. Partierna funkar på olika sätt i olika kommuner, och när man röstar i kommunalval, väljer man endast hur servicen och verksamheten i den egna kommunen ska skötas.

Men undantag för några stora, övergripande frågor som är gemensamma för så gott som alla, är det därför viktigt att zooma in på sin egen hemkommun och politiken som förs där – på den lokala nivån.

Finlands kommunförbund

Det finns en viss poäng med den långsamma kommunala beslutfattarprocessen. Den ska hindra att snabba, ogenomtänkta beslut fattas.

Linda Grönqvist, Finlands kommunförbund

Utbrändhet bland fritidspolitiker

Kommunerna skiljer sig på flera punkter, men något har de gemenast. Jobbet som förtroendevald har blivit mer tidskrävande överallt, på grund av ändringar i ekonomin och befolkningsstrukturer, visar en undersökning av kommunförbundet.

Därför har alltfler kommuner och städer gått in för en ledarskapsmodell där politikerna jobbar på heltid.

– Finlands kommunalpolitik bygger långt på fritidspolitik, det vill säga de förtroendevalda sköter kommunens ärenden några timmar i veckan vid sidan av sitt vanliga jobb. På så vis skiljer vi oss markant från andra länder.

I de 22 kommuner som just nu har hel- eller deltidspolitiker, har 6 kommuner borgmästarmodellen i bruk. Genom att vara anställda ges politikerna en bättre möjlighet att fokusera på de krävande kommunalfrågorna, säger Pekola-Sjöblom.

– Särskilt i stora städer tar jobbet tid. En del blir utbrända och orkar inte sätta sig in i frågorna och engagera sig. Det pratas mycket om tjänstemäns välmående. Vi borde också prata om välmående bland förtroendevalda.

Stefan Holmström

Man ska inte behöva vara proffs för att ställa upp

Åbo är en av de städer som länge använt sig av heltidsmodellen, bland annat för styrelseordföranden.

I andra städer, som Jyväskylä, är styrelseordföranden deltidspolitiker. Skiljelinjen går inte nödvändigtvis mellan små och stora kommuner och städer, men Pekola-Sjöblom tror ändå att trenden i de större städerna går mot avlönade politiker.

Linda Grönqvist, tf direktör för svenska enheten vid kommunförbundet, hoppas det här inte avskräcker ”vanliga” medborgare från att ställa upp i val.

– Man ska inte vara tvungen att identifiera sig som proffspolitiker för att påverka på det lokala planet. Representativ demokrati ska spegla samhället.

Representativ demokrati?

Det här betyder bland annat att hälften av de förtroendevalda borde vara kvinnor.

Tyvärr ser det inte närapå ut så i alla kommuner – trots att andelen kvinnor i kommunalpolitiken överlag stigit längs åren.

Ojämnast är könsfördelningen i kommuner med under 50 000 invånare. I större kommuner med över 100 000 invånare är det nästan 50-50. 

Enligt kommunförbundets uppgifter är dock äldre, högutbildade män fortfarande överrepresenterade bland både de som kandiderar och de som väljs in.

Finlands kommunförbund

Trumpism och ökad okunskap har lett till hårt debattklimat

Kvinnor i politiken utsätts också oftare för trakasserier än män.

Under det senaste valet bubblade det dåliga debattklimatet redan vid ytan. Då handlade det mest om konkreta beslutsfrågor, som de om vindkraft.

Det pratas mycket om tjänstemäns välmående. Vi borde också prata om välmående bland förtroendevalda.

Marianne Pekola-Sjöblom, Finlands kommunförbund

På bara fyra år har sociala mediekanaler vuxit okontrollerat, och populismen har också ökat. Nu råder en försvagad samhällskunskap, djupgående splittringar – lite Trumpism, säger Siv Sandberg, samhällsforskare vid ÅA, som tillsammans med kommunförbundet utfört undersökningen.

Och den försämrade debatten förs både utanför och inom politiken.

– Folk som inte förstår hur politik funkar, och varför det går så långsamt, väljs in. Sedan blir de frustrerade och slår näven i bordet när de inte genast får som de vill, säger Sandberg.

Linda Grönqvist tillägger:

– Det finns en viss poäng med den kommunala beslutfattarprocessen. Den ska hindra att snabba, ogenomtänkta beslut fattas.

En del har intrycket av att de som enskilda politiker kan göra allt själva, menar Sandberg.

– Emellertid är det ett jättestort kollektivt maskineri.

Anja Kuusisto

”Invånarna måste engageras också mellan valen”

Trots att kommunalpolitik inte ska likställas med politik på riksnivå, finns det några viktiga frågor som sammanbinder de två: miljön, och den redan långt utdragna social- och hälsovårdsreformen.

Ett tredje övergripande tema för alla kommuner borde enligt Grönqvist vara fokus på kommunens unika särdrag.

– Vad man kan utveckla inom sin kommun är beroende av de styrkor som finns där, till exempel företagsamhet eller turism. Varje kommun borde fundera på den egna identiteten.

För det här krävs en växelverkan mellan fullmäktige och invånarna, säger Pekola-Sjöblom.

– I en representativ demokrati är det här mycket viktigt. Invånarna måste engageras också mellan valen, annars klarar sig ett samhälle inte.

Det här är dagens melodi, och framtidens, menar hon.

Stefan Holmström

Alexandra Granberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln