Hundratals har testat ”terapinavigatorn” som används inom Varha – frågeformuläret ska snabba upp vägen till rätt vård
Hundratals har använt den nya metoden för att bedöma psykisk ohälsa i Egentliga Finland.
Det är välfärdsområdet Varha som tagit i bruk ett nationellt program, den så kallade Terapinavigatorn, stegvis i fjol för att stödja regionens mentalvårdstjänster.
Navigatorn är i praktiken ett elektroniskt frågeformulär som används för att bedöma graden av psykisk ohälsa samt funktionsförmågan och vårdbehovet.
Den används inom mentalvårdstjänsterna på basnivå inom hela Varha.
SkärmdumpTanken är att identifiera om den som söker hjälp kan hänvisas till enklare psykosocial vård som kan inledas snabbt eller om det krävs noggrannare bedömning/mer intensiv vård.
Navigatorn fattar inga beslut om vården – besluten fattas alltid tillsammans med en professionell person.
– Målet är att den som söker hjälp ska hänvisas till vård i rätt tid och på rätt nivå utan dröjsmål, säger Anni Lintula, chef för missbruks- och mentalvårdstjänster, i Varhas pressmeddelande.
Frågeformuläret fylls i anonymt och svaren kan hjälpa den som behöver vård att få en uppfattning om sin situation, sina symtom och problem.
Det tar cirka 20 minuter att svara på frågorna. Efter det får man ett dokument med en sammanfattning.
Oftast är det en sjukskötare som går igenom frågorna med patienten, som ska ringa sin hälsostation för att boka en tid efter att ha fyllt i formuläret.
Egenvård lyfts fram som en bra lösning
Då man fyller i formuläret får man en kod som ges till sjukskötaren så att hen kan se patientens svar.
– Handledd egenvård är oftast det som erbjuds först. Den kan inledas snabbt och det är en evidensbaserad behandlingsform. Vid handledd egenvård går man till exempel igenom ett symtombaserat egenvårdsprogram från webbplatsen psykporten.fi tillsammans med kunden, säger Juha Laine, koordinator för vuxna inom samordningsprojektet i Västra Finland.
Handledd egenvård är en behandlingsform för 1–3 möten som också kan genomföras på distans.
427 personer fyllde i frågeformuläret Terapinavigatorn i oktober i fjol och 492 personer i november.
Av totalt 919 personer i Egentliga Finland ville 63 procent delta i handledd egenvård eller göra det till viss del.
Av de 25 personer som deltagit i handledd egenvård och inte behövt fortsatt vård efter det har 59 procent tyckt att den handledda vården räckt till.
Procenten följer enligt Laine samma trend som i andra välfärdsområden. Siffran har varit lite högre i välfärdsområdena men sedan sjunkit till kring 50 procent.
– Handledd egenvård är en behandlingsform för 1–3 möten som också kan genomföras på distans. Med hjälp av den kan man snabbt och effektivt svara på hjälpbehovet.
På frågan om varför endast 25 personer deltagit i handledd egenvård om hundratals velat göra det (eller till viss del velat göra det) har Laine inget tydligt svar.
– Tyvärr kan jag inte svara på orsaken till varför handledd egenvård inte erbjudits i större utsträckning, möjligheten till det har funnits. En orsak kan vara att det här är nytt också för de anställda och att implementera nya sätt att arbeta tar sin tid.
En delorsak till missnöje kan vara att vården inte upplevts räcka till
De personer som inte vill eller har fått tillräckligt med hjälp av handledd egenvård går vidare till annan vård.
Exakt vad de missnöjda inte gillat med den handledda vården vet Varha inte ännu.
En delorsak kan vara att vården upplevts inte räcka till och att det handlar om behov av fortsatt vård, tror Laine.
Varha följer upp hur välfärdsområdets tjänster för psykiskt välbefinnande utvecklas under året.
Korrigering 15.03: Det är inte Varhas egen navigator utan ett nationells system som tagits i bruk.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.