Undervisnings- och kulturministeriet beslöt den 13 mars att tidigarelägga provdagarna i alla realämnen med en vecka på grund av coronakrisen. Enligt studentexamensnämnden syns tidigareläggningen av proven ändå inte i årets provresultat.
— Enligt våra censorer har provresultaten varit på en helt normal nivå i år. De som har skrivit studentexamen i vår har haft samma möjligheter att få laudatur som tidigare, säger Robin Lundell, specialsakkunnig på studentexamensnämnden.
Sammanlagt 43 000 examinander anmälde sig till vårens studentexamen. Cirka 25 000 av dem tar studenten i vår. De övriga examinanderna avlägger sin studentexamen under hösten eller vid en senare tidpunkt. För att förebygga stora årliga fluktuationer i provresultaten tillämpar studentexamensnämnden en matematisk metod som korrigerar poänggränserna och jämnar ut de årliga skillnaderna.
— Det är svårt att avgöra hur coronaepidemin har påverkat provresultaten i år eftersom den bara är en faktor bland många. Enskilda svåra frågor kan i själva verket ha en större inverkan på provresultaten, säger Lundell.

Hundratals annullerade prov

Trots att provresultaten är på samma nivå som i fjol så var det fler examinander som valde att annullera sina prov. I fjol var det 93 till 98 procent av de anmälda som lämnade in sina prov i olika realämnen medan motsvarande andel var 86 till 91 procent i år.
— Annulleringarna gällde framför allt proven i realämnen medan vi inte ser någon större förskjutning i statistiken för modersmålet och de främmande språken, säger Lundell.
Studentexamensnämnden har i detta skede inte exakta siffror på hur många som valde att slänga in handduken på grund av att den andra provveckan tidigarelades.
— Det handlar om hundratals examinander, kanske rent av tusen, säger Lundell.
Totalt var det cirka 1 500 som ansökte om annullering av enskilda prov i år, uppger studentexamensnämnden. Andelen examinander som hade en giltig anmälan men uteblev helt och hållet från skrivningarna är däremot liten.
— I vanliga fall är det en procent av alla anmälda som hoppar av helt och hållet. Nu är den andelen två procent, säger Alex Hellsten, aktuarie på studentexamensnämnden.

Hur många blev utan den vita mössan?

På Finlands Gymnasistförbund och Finlands Svenska Skolungdomsförbund följer man det statistiska finliret med intresse.
— De intressantaste siffrorna saknas fortfarande. Vi vet inte hur många av vårens abiturienter som blev snuvade på sin studentexamen på grund av tidigareläggningen av realproven, säger Adina Nivukoski, ordförande på Finlands Gymnasistförbund.
Enligt Nivukoski har uppgifterna om uteblivna examina utlovats i slutet av denna vecka.
— Tack vare våra framstötar har Undervisningsministeriet lovat ordna en möjlighet att ta om sina prov i realämnen helt gratis i höst, säger hon.
I praktiken kommer den här möjligheten att bli verklighet i september och oktober i samband med höstens studentskrivningar.
— Jag har några vänner som valde att annullera sina prov och som nu siktar på att skriva proven i höst i stället, säger Emilie Jäntti, förbundsordförande på Finlands Svenska Skolungdomsförbund.
Enligt Jäntti har reaktionerna på fältet varit blandade efter trasslet med tidtabellerna i mars. Största delen av dem som har kontaktat FSS har varit frustrerade över beslutet att tidigarelägga realproven.
— Om man vill vara efterklok så hade myndigheterna kunnat förvarna om det hela tidigare. Nu fick många höra om beslutet i nyheterna, vilket var en chock för många abiturienter, säger Jäntti.

Glad att skrivningarna ordnades

En av dem som drabbades är minst lika kluven över beslutet.
— För min del innebar det att jag blev tvungen att skriva tre prov på en vecka och tidigarelägga mitt prov i historia, säger studenten Lina Frostdahl vid Jakobstads gymnasium.
Hur gick det?

— Det gick helt okej, trots att jag fick ställa om mina planer. Jag är ändå glad över att skrivningarna blev av och inte sköts upp till hösten.Studentexamensnämnden varnar för risken att blåsa upp coronakrisens inverkan på årets studentskrivningar.
— Studentexamensproven mäter ju inte förmågan att kunna saker utantill. Proven testar förmågan till en djupare förståelse och analys av olika frågor. Sådant lär man sig inte på en vecka, utan under hela den tid som man har studerat i gymnasiet, säger Robin Lundell.
Enligt Gymnasistförbundet är det en sanning med modifikation.
— Det handlar ju inte om vad man lär sig på en vecka, utan om den stress och panik som den tidigarelagda tidtabellen orsakade för många abiturienter, säger Adina Nivukoski.