Hundra år av lantmannaverksamhet på Holmo med omnejd presenteras i pinfärsk historik
Holmo, eller Mielisholm, i Pargas var redan år 1540 ett blomstrande samhälle med åtta gårdar på Holmo och femtiotalet totalt på området. Invånarantalet har gått upp och ner under årtiondena, precis som Holmo Lantmannaklubb har haft sina blomstringsperioder och tidvis också fört en mer tynande tillvaro.
I dag fungerar Dick Abrahamsson som klubbens ordförande med Andreas Johansson från Heisala som vice ordförande.
Reviret har också utökats, eftersom man i historiken rör sig inte bara i Holmo utan också i grannbyarna Våno, Granvik, Mågby, Tervsund, Heisala, Sorpo, Tammo, Jermo, Boda och Attu.
Historik hör till
Då en förening fyller 100 år brukar det höra till att man ger ut någon form av historik. Men trots att Holmo Lantmannaklubb de facto inte är en regelrätt förening, har man jubileumet till ära publicerat en verkligt diger historik med Kaj-Johan Karlsson som redaktör.
– Det har varit en väldigt spännande och arbetsdryg resa med historiken som jag i en svag stund i början av 2017 gick med på att ta mig an. Jag har haft otroligt stor hjälp av både Margareta Ginman från släktforskarna och min mamma Kristina Karlsson som en pådrivande kraft. Från början var tanken att det skulle vara ännu mera bilder istället för text.
Äldst i sitt slag i landet?
Lantmannaklubben som påstår sig vara både Finlands äldsta och en av de äldsta i Norden grundades den 16 oktober 1921 och har överlevt både krig och EU:s intåg. Initiativet till lantmannaklubben togs av en 19-årig yngling, Elis Westergård, som fått idén av sin lärare och rektor vid folkhögskolan.
Privat– Då man skrev stadgarna för klubben slog man fast att ”envar som intresserar sig för lantbruket” kan bli medlem, ett kriterie man håller fast vid ännu i dag. Någon form av geografisk anknytning till området ska man förstås också ha. Då klubben grundades beslöt man att hålla möten månadsvis, men nu för tiden är mötena mellan två och fyra per år, berättar Karlsson.
Från upplysning till samvaro
Hans morfars far Alfred Lindberg var klubbens första ordförande. Många i klubben är i dag medlemmar i tredje, fjärde eller till och med femte generationen.
På den tiden handlade det om att bönderna skulle ha ett forum där de kunde diskutera sina erfarenheter och kalla in föreläsare som kunde komma med senaste nytt inom jordbruket. Från den tidens rådgivning har man nu övergått till att fokusera på social samvaro – men åtminstone en del av den gamla andan finns fortfarande kvar. ”Tillsammans är vi starkare” är ett motto och en ideologi som funnits med under alla de hundra åren.
PrivatRabbe Holmberg, klubbens kassör och styrelsemedlem, konstaterar att klubben förutom upplysning också haft hand om en hel del praktiska saker.
– Redan den första vintern slog man till exempel fast vilka gårdar som skulle sköta vilka torpares marker. Man besökte också mässor, gjorde gemensamma maskininskaffningar och startade upp ett eget bibliotek på Holmo, berättar Holmberg.
Under Mikael Lindbergs tid som ordförande omformades verksamheten så att också företagare kunde bli medlemmar och man gick in för att satsa på gemensamma resor och exkursioner. Några av de mer minnesvärda har fört medlemmarna till franska vinodlingar i Bordeaux och skotska whiskydistillerier.
– Klubben har från första början också haft kvinnliga medlemmar, vilket den första medlemsförteckningen berättar. Bland de 21 grundande medlemmarna fanns två kvinnor – och dessutom en Vånobo, berättar Karlsson.
Planer på ”klubbhus” lär ha funnits
Någon eget klubb- eller föreningshus har man aldrig haft, utan mötena ordnades turvist på de olika gårdarna – och var stora händelser.
– Enligt obekräftade uppgifter lär det ha funnits ritningar på ett klubbhus innan kriget och man planerade att bygga ett sådant på Holmo Norrgårds marker, men kriget och utflyttningen efter det satte antagligen käppar i hjulen för de planerna.
PressbildBoken på 136 sidor och rikligt med bildmaterial har publicerats som en del av Pargas släktforskares publikationsserie med nummer 26. Historiken hittas hos Archipelago Design på Strandvägen 16 och kan också införskaffas via Pargas Släktforskare. Upplagan går på totalt 300 exemplar.
Jubileumsfesten har nu ett datum
Från första början hade man tänkt sig att kunna fira klubbens 100-årsjubileum storslaget på ”dagen D” den 16 oktober 2021, men bland annat på grund av coronapandemin har man fått lov att tänka om med tidpunkten.
– Nu är datumet och platsen i alla fall fastslagen, då det blir jubileumsfest på Brankis i Pargas för medlemmar med avec och inbjudna gäster den 5 februari nästa år, säger Karlsson.
En verkligt intressant och fin publikation som ger mycket behållning!
Perfekt i julklappssäcken!