Konstrecension: Hundporträtt på konstmuseet
Noora Schroderus: Hundutställning
Åbo Konstmuseum, Studio
17.11.2017 – 7.1.2018
Jag ska inte sticka under stol med att hundar har en speciell plats i mitt hjärta.
Noora Schroderus (1982) Hundutställning är kanske mest intressant för hundvänner, men det finns mer i utställningen än så.
Det här är egentligen frågan om deltagande konst, även om en inte längre kan delta när konstverken ställs ut. Konstverkens tillkomst har förutsatt deltagande av hundägare som skickat in päls från sina hundar åt Schroderus samt att hennes egen hund har deltagit i fotografisessioner.
Schroderus hund gick självmant in i ett dockskåp. Även om det är frågan om en liten italiensk vinthund blev proportionerna alldeles förvrängda. Fotografiserien heter Elefanten och säkert bidrog hundens gråa färg till att den smäckra hunden såg ut som en elefant i en porslinsaffär.
Det ser ändå inte särskilt bekvämt ut. Mina tankar går till hur hunden domestiseras och att alla hundar inte tas så väl hand om. Hunden kan inte välja själv var och med vem den bor eller hur den får röra sig. De flesta hundar ska lära sig sitt, ligg och kom och de ska lyda sina människor utan att blinka.
Att det är relationen mellan människa och hund som är centralt för utställningen kristalliseras för mig tack vare konstnärens egna böcker i rummet. De är skönlitteratur med hundar i huvudrollen. Människan förmänskligar lätt hundens existens när hen försöker sätta sig in i dens tillvaro, samtidigt är det på vårt ansvar att hunden mår bra.
Schroderus har tidigare använt människohår i sina verk, vilket fick stor uppmärksamhet trots att människohår historiskt sett varit ett vanligt och högt ansett material inom hantverk.
Nu använder hon hundpäls och anknytningen till hantverk är stark. Av hundpälsen har Schroderus broderat porträtt av hundarna, vilka egentligen är deras namn i olika fonter. Med lite fantasi kan jag föreställa mig hur hundarna ser ut utgående från fonten och pälsen.
Under varje porträtt står hundens ras, eller en kort beskrivning av dens utseende om det är en blandras, och hundens latinska namn Canis lupus familiaris. Det latinska namnet understryker att alla hundar egentligen är den samma, precis som alla människor är Homo sapiens sapiens, oberoende av utseende.
Julia Nyman
nyheter@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.