Hulta dagis i Dalsbruk fyller 30 år – högst på önskelistan att få behålla det egna köket
Pedagogiska ledaren Susann Fagerlund med grattiskort från biblioteksavdelningen som Hulta har mycket och bra samarbete med. Foto: Monica Sandberg
Med flaggan i topp och huset fullt av gäster firade Hulta daghem i Dalsbruk i dag 30 år.
Det var stor misstro då huset skulle byggas men det förverkligades ändå – och är fortfarande ett fint och modernt hus, säger barnträdgårdslärare Gunvor Karlsson-Lindholm som har jobbat här i 30 år.
Daghemmet är fortfarande ett modernt hus. Foto: Monica Sandberg
I höst flyttar Karlsson-Lindholm, tillsammans med förskolebarnen från Hulta dagis och från Furubo dagis, till Dalsbruks skola.
Samtidigt frigörs utrymme i Hulta och det kan behövas om det blir så att Furubo i kyrkbyn stängs och de barnen överförs till Dalsbruk.
Doften av nybakt bröd fyller ibland huset
Oavsett hur det går hoppas alla i huset att dagiset får behålla sitt tillredningskök.
— Det är ett fint kök och barnen kan vara med och baka och laga mat, förutom att de får varm och god mat, säger Marika Wuorio-Andersson, inhoppare i köket där hon hjälper kocken Stefan Sjöholm.
Maten ska vara lite rolig också, säger Marika Wuorio-Andersson och Stefan Sjöholm. Foto: Monica Sandberg
Hultas pedagogiska ledare Susann Fagerlund räknar att Hulta just nu har 32 barn.
Daghemmets placering nästan mitt i byn gör att barnen ofta kan gå till biblioteket där inte bara boklån utan också sagostunder och rytmik står på programmet.
— Vi har ett bra samarbete med bibban och vi läser jättemycket, säger Fagerlund.
De ser man också i ”nostalgirummet” som har ställts i ordning till jubileet med tidningsklipp och bilder från gångna år. Böckerna har alltid funnits med, allt sedan första föreståndaren Maj-Gun Dannströms tid.
– Bilderna och klippen finns utställda ett bra tag ännu om någon är intresserad, tillägger Fagerlund.
Vilma Tuomaala med klossarna. Foto: Monica Sandberg
Och barnen själva då, vad säger de?
Frågar man sexåriga Vilma Tuomaala så trivs hon jättebra, men allra bäst då hon får bygga fritt enligt egen fantasi, med mjuka klossar.
Det är en nyare tiders uppfinning där bitarna ser ut som trä men de är mjuka och kan staplas helt ljudlöst.
– Det som också har ändrat är att vi ska dokumentera mycket inom småbarnspedagogiken. Vi knäpper bilder hela tiden, så vi kan visa föräldrarna vad vi håller på med här på dagtid, säger Karlsson-Lindholm.
I ”nostalgirummet” bläddrade fr.v. Supaporn Löfqvist och Amia Alakat i fotoalbum, Mohamad Said i bakgrunden. Foto: Monica Sandberg
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.