Förflytta dig till innehållet

Hotad fjärilsart upptäckt på Kimitoön – nu byggs staket för att hjälpa den på traven

Charlotta Berlin:
fjäril på en växt
Fetörtsblåvingen är svår att få syn på. I början av sommaren är fjärilen med blåa vingöversidor och ljusare undersidor aktiv.

Fetörtsblåvingen – en fridlyst fjäril vars population i landet minskat kraftigt de senaste 40 åren – har upptäckts på Kimitoön. Fjärilen har setts på Söderlångvik gårds marker i Ansvedja, norr om Dalsbruk.

Under slutet av augusti avlägsnades sly och kvistar från en dryg halv hektar mark där fjärilen upptäckts och nu har staketbygge påbörjats.

Så här hjälper man fjärilen på traven.

NTM-centralen vill med inhägnaden säkerställa förekomsten av den cirka två och en halv centimeter stora fetörtsblåvingen. Genom att gärda in området tryggas förekomsten av växten kärleksört, som är livsnödvändig för fjärilen och omtyckt av hjortdjuren.

staketbygge i skogSiv Vesterlund-Karlsson
Det praktiska arbetet med att gärda in området är på god väg. Stängslet håller hjortdjuren borta från att beta kärleksörten.

Det ligger i Södelångviks gårds intresse att samarbeta med olika organisationer.

– Det är spännande att fetörtsblåvingen trivs här och vi är gärna med och jobbar för att den även i fortsättningen ska ha de rätta levnadsförhållandena, säger Söderlångviks skogsansvariga Siv Vesterlund-Karlsson i ett pressmeddelande.

Lägger sina ägg på kärleksörten

Fjärilen återfinns oftast på bergssluttningar med syd- eller sydvästläge. Relevant för fjärilens existens är kärleksört, eftersom fjärilen lägger sina ägg på växtens blad. Larven äter sedan bladen.

– Hjortdjuren betar gärna kärleksört och det resulterar i att fetörtsblåvingen hotas. Kärleksörten vill ha solexponerade växtplatser, därför är också igenväxning ett hot för fjärilen, förklarar Charlotta Berlin, planerare på NTM-centralen, i pressmeddelandet.

grön växt med gulgröna blommorSiv vesterlund-Karlsson
Kärleksörten är livsnödvändig både för fetörtsblåvingen och
apollofjärilen.

Fetörtsblåvingen har, som namnet antyder, blå vingöversidor och ljusare undersidor. Fjärilen är aktiv dagtid, men under korta stunder. Under soliga dagar i maj och juni kan man med god tur se fjärilen.

Den enskilda fjärilen lever i endast två veckor. Fjärilen kan sprida sig endast genom att flyga, men fetörtsblåvingen flyger sällan längre sträckor och nya populationer uppkommer sällan.

I Finland ses bara några tiotals fetörtsblåvingar per sommar och förekomsten har minskat drastiskt. År 1989 fridlystes fetörtsblåvingen i Finland och denna art är en av landets fyra fridlysta blåvingearter.

Fetörtsblåvingen är en av de internationella ansvarsarterna för Finland och att förstöra fetörtsblåvingens levnadsplatser är förbjudet.

– Vi vill att fetörtsblåvingen även i fortsättningen ska finnas i norra delarna av Europa och dessa praktiska åtgärder är en del av ett stort arbete för att säkerställa den biologiska mångfalden, förtydligar Berlin.

kvinna sitter vid ett bergSiv Vesterlund-Karlsson
NTM-centralens planerare Charlotta Berlin är glad över förekomsten av fetörtsblåvinge. Fjärilen tycker om solexponerade klippor.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter