Hos mig är det alltid Palmsöndag
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
När jag bestämde vilka av mina skolteckningar som skulle sparas blev det en med motivet ”Jesu intåg i Jerusalem” och tre, fyra andra, av vilka en till har ett bibliskt motiv. Det är ”Noaks ark”, där arken tornar upp sig stort, Noak står i högra kanten medan skapelsens lättast teckande djur tar sig in par om par: ormar, möss, en duo som liknar tupp och höna och några som är lite mer svårplacerade – numera utdöda arter, kanhända.
”Noaks ark” ligger i en låda på vinden märkt ”Affektionsv.” (”v” för ”värde”), men ”Jesu intåg i Jerusalem” fick plats i en ram som av en slump blev ledig och hänger på min vägg som en ständig påminnelse om Palmsöndagen, men också över en irriterad elevs attack på motivet.
Läraren i teckning var en äkta konstnärssjäl och tänkte sällan på att uppdragen var krävande. Kanske tipsade hen om lösningar visavi folkmassan, kanske inte. Men vi visste vilka ingredienserna skulle vara: myllret, palmbladen, åsnan, tygstycken som lades ut på vägen som hedersbetygelse. Biblisk historia hörde till allmänbildningen.
Jag kände en viss hopplöshet, så jag tog med bara Jesus på åsnan, en representant för folket, ett palmträd. I bakgrunden en försmak av Jerusalem, en skymt av vitkalkade väggar. Himlen skarpt blå. Tre fjärdedelar av ytan har färglagts med kritaskens sandfärgade krita. Minns hur kladdiga kritorna blev i handen, men de täckte bra.
Jesus på bilden har brunt skägg och en gul gloria i en stor båge, han sitter krampaktigt på åsnan som har mankhöjd som en travhäst. Åsnan ser ut att tveka framför en vattenpöl, men det är en mantel som representanten för folket har brett ut, själv har representanten en lite ljusare blå kaftan. Och skägg.
Bilden kanske siade om framtiden, jag började ju senare arbeta på olika sätt med berättelser som var representationer snarare än realistiska återgivningar. Det tänker jag på som ett privilegium.
Och jag hoppar ofta till när jag hör någon hänvisa till ”hur det verkligen var”. I skrivworkshopar kan det sätta käppar i hjulet för gestaltningen. Vi sysslar ju sällan med journalistik. Nyckeln är att veta vad genren vill, hur den rör sig, om den kan ta sig rätten att passera gränser.
Stilla veckans onsdag är domens dag, mobbens krav på korsfästelsen har burit frukt och Pilatus tvår sina pilatushänder. Jesus, anklagad för uppviglande (som man inte kunnat föra i avgörande bevis), går mot sin död.
Ett par år innan jag tecknade palmsöndagen var jag ungefär åtta. Min skolas undervisning i de flesta ämnen var ganska bildlös. Gammaltidens planschundervisning hade fått ge vika, pappskivorna med avbildade skäror och hästdragna självbindare och smedjor och flugsvampar var hopplöst föråldrade och låg till sig i dammiga materialrum för att några decennier dyka upp på loppis och bli inredning.
Men planschen med Jesus på korset var ju tidlös, så den kunde användas. Ett bra tag innan påsk var den i klassen. Den fyllde oss med ångest. Någon av de tuffaste vågade mumla en svordom inför brutaliteten. Sån undervisning existerar inte mer, men det finns nya sätt att lämna barn och unga ensamma med alltför svåra saker.
Som vuxen hade jag velat fråga läraren hur hen personligen förhöll sig till våldet i bilden och i påskberättandet. Jag kände ju att det fanns en upphetsning i att förbigå det, att slarvigt visa upp det och plantera det som tanke i de ännu oskuldsfulla. Det var ett tanklöst sätt att avbörda sig.
Hårt jobb är det för påsken i år att värna om hopp och liv, som ju är tänkt som påskens slutpunkt, i en tid av våld och mord och orättvisa rättegångar. För att få perspektiv försöker jag lista ut vem som har rollen av Pilatus, skriftlärd eller mobben i rapporterna som väller in över oss. Kanske är det diktatorerna som är mobben, kommentatorerna som är de skriftlärda. Och jag som är P.
Här kan du läsa fler kolumner av Ann-Christine Snickars.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.