Hörs väljarnas röst också efter valet?
Kommunalvalet är avklarat och partierna förhandlar om mandatfördelningen i kommunerna. I Åbo blir innehållet i borgmästaravtalet sannolikt färdigt redan nästa vecka. Ett borgmästaravtal är bra konsumentupplysning.
Valen i Finland arrangeras som proportionella val. Det betyder att varje parti eller grupp får in kandidater i proportion till hur många röster partiet eller gruppen får jämfört med andra.
I Finland används d´Hondts metod i kommunalvalet, riksdagsvalet och EU-valet. Metoden används framöver också i valet av beslutsfattare till välfärdsområdena.
Platserna fördelas med d´Hondts metod. Victor d´Hondt var en belgisk professor i civilrätt, jurist och matematiker. Han kom på metoden för över 140 år sedan.
Efter kommunalvalen, då platserna i olika kommunala organ ska fördelas, är processen för hur de olika organen tillsätts invecklad. I huvudsak genomförs processen via förhandlingar, både mellan partier och inom partier. Om man inte kommer överens, krävs det att fullmäktige förrättar val. Vid val blir den eller de som fått flest röster utsedda.
Kommunallagens 105 § säger att valet av förtroendevalda ska förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som ska väljas, ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal.
Ersättare väljs i samma val som de ordinarie ledamöterna. Är ersättarna personliga, ska kandidaterna godkännas före valet och uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Är ersättarna inte personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie ledamöter utsedda personerna fått flest röster eller de största jämförelsetalen.
Vid proportionella val tillämpas vad som i vallagen föreskrivs om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige meddela bestämmelser om valförrättningen. Proportionella val ska förrättas med slutna sedlar.
Helheten om tillsättande av kommunala organ är så till den grad svårbegriplig, att det kan vara svårt att hänga med. Även ett stort antal av de invalda känner endast ytligt till förfaringssätten. Frågorna som parterna ska ta ställning till är både många och de blir ofta långa. Jämställdhetskravet ökar svårighetsgraden i pusslet med olika platser i olika organ.
Den förnämsta posten i en kommun är fullmäktigeordförande, medan den viktigaste posten är styrelseordförande. Utöver dessa finns det många andra viktiga poster. Ordförande i samtliga organ har i alla sammanhang en central roll i organets verksamhet.
Det är ett stort antal platser som ska tillsättas efter ett kommunalval. Hur kan kommuninvånarna veta att partierna beaktar väljarnas vilja i valet?
Hur ska det i en kommun beaktas att ett parti har vunnit eller förlorat mandat i fullmäktige? Har en som fått 200 personliga röster rätt att bli vald till en viss plats, framför en som fått 100 personliga röster?
Till helheten hör att det i kommunernas förvaltningsstadgor finns olika regler för hur många organ det ska finnas, hur organen ska vara sammansatta och vem som kan väljas till olika poster. Dessutom har alla kommuner sina egna förhandlingstraditioner. Det finns inte två kommuner som skulle vara exakt lika.
De som valts in i fullmäktige har fått ett obestridligt mandat av väljarna att skapa bästa möjliga helhetslösning, med beaktande av alla komponenter som behövs för att kommunen ska fungera på bästa vis. Politiska förhandlingar leder inte alltid till det optimala resultatet, om det finns ett sådant. Slutresultatet är ofta en kompromiss.
Tydlighet är viktigt, både mellan de politiska aktörerna och i förhållande till väljarna. Annars kan det gå så att parterna senare under fullmäktigeperioden inte är överens om vad de tidigare kommit överens om. Skriftliga dokument behövs, oberoende av om avtalen gäller endast mandatfördelning eller också politiska målsättningar inför mandatperioden.
Om partierna inte lyckas nå enighet via förhandlingar, avgörs platserna via val i fullmäktigesalen. När proportionella val hålls i kommunernas fullmäktige, ökar svårighetsgraden ytterligare för väljarna. Inför proportionella val, där stadgandena i vallagen ska följas, skapas tekniska valförbund mellan fullmäktigegrupperna för att optimera den egna gruppens möjligheter att få platser i olika organ.
Tekniska valförbund som skapas efter valet är bekymmersamma. Det kan betyda att väljarens röst används till förmån för någon, man inte velat rösta på i valet.
Partierna och grupperna har ett stort ansvar att hålla väljarna informerade om hur och varför man går tillväga på ett visst sätt. Väljarnas politiska konsumentskydd är viktigt, för att bevara och öka förtroendet för politiken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.