Förflytta dig till innehållet

Hör du dåligt? Då får du vänta länge på hjälp – Åbobon Annette har köat snart i ett år

Monica Forssell
En kvinna som håller för öronen.
Bakgrundsbuller gör det svårt eller rent av omöjligt för Annette Palanen att höra vad människor säger. Palanen jobbar på daghem och när barnen tror att det är deras fel att Palanen inte uppfattar vad de säger kan tråkiga situationer uppstå.

Annette Palanen, 51, har jobbat med barn hela sitt vuxna liv. På daghem, inom barnskyddet och nu som förman för tre daghem i Åbo.

För några år sedan märkte hon att hörseln hade blivit sämre.

Att sitta på en föreläsning med människor som pratar längre bak i salen är outhärdligt. Att föra en diskussion utomhus med trafikbuller i bakgrunden går inte och att uppfatta vad barn på ett ljudligt dagis säger, är omöjligt.  

– Det är jättetråkigt då jag inte hör vad barnen säger och de känner sig dåliga då de tror att orsaken till att jag inte hör är att de pratar otydligt, säger Palanen som har flera kolleger inom småbarnsfostran som lider av samma problem som hon själv. 

En kvinna med ett par barn i förgrunden på ett daghem.Monica Forssell
Bakgrundsbullret på daghemmet gör det mycket svårt för Annette Palanen att höra vad barnen säger. Hennes hörsel är nedsatt och hon behöver en hörapparat för att höra bättre.

För ganska exakt ett år sedan vände sig Palanen till sin företagshälsovård i Åbo. Det utfördes en hörselkontroll och man konstaterade att Palanen har nedsatt hörsel. En noggrannare undersökning gjordes också och företagsläkaren skrev en remiss till Åbo universitetscentralsjukhus för hörselrehabilitering eller i klartext: en hörapparat. 

Skulle få hjälp inom några månader men väntar fortfarande

Kön till ÅUCS hörselklinik är lång men företagsläkaren tröstade Palanen med att människor i arbetsför ålder får gå före i kön. Men så blev det inte.

– I dag, nästan ett år efter att ÅUCS mottagit remissen köar jag fortfarande för att få tid till en hörselundersökning på sjukhuset. Och då handlar det om en likadan hörselkontroll som det redan gjorts, säger Palanen. Och en tid till en läkare, som ska konstatera samma sak som en annan läkare redan konstaterat. Jag tycker det är helt absurt.

Litar inte på gjorda undersökningar

Ledande läkare Jaakko Salonen vid ÅUCS hörcentral bekräftar att vårdgarantin på 6 månader inte uppfylls och att kön till Hörcentralen är nästan ett år lång.

Salonen bekräftar också att hörselrehabiliteringen på sjukhuset alltid inleds med en ny, likadan hörselundersökning som redan gjorts. 

Enligt Salonen beror det här på att man inte kan lita på att hörselkontroller som utförts till exempel inom företagshälsovården har utförts korrekt.

Problemet är, enligt Salonen, att det sällan är audionomer som utför kontrollerna utan hälsovårdare som saknar audionomers specialkompetens. Audionomer är hälsovårdare eller sjukvårdare som fått specialutbildning inom hörselområdet.

– Det kan finnas kvalitetsbrister i hörselundersökningar som utförts av hälsovårdare, säger Salonen.

Brist på audionomer är problemet, säger man på sjukhuset

Men skulle man inte spara både tid och pengar om man kunde utgå från redan utförda undersökningar istället för att göra om samma undersökning? 

Salonen medger att så är fallet, men påpekar att det nog inte handlar om att spara in mer än 20 minuter. Hörselundersökningen på ÅUCS görs nämligen samtidigt som patientens kommande hörapparat diskuteras och mått för öroninsatsen tas. Efter det behöver patienten bara vänta några veckor på att apparaten blir klar.

Kön till hörselkliniken skulle alltså inte bli kortare om man bara slopade hörselkontrollerna och litade på redan gjorda undersökningar, menar Salonen. Det grundläggande problemet är att det inte finns tillräckligt med audionomer, varken inom privata offentliga vården som kan utföra hörselundersökningar på ett tillförlitligt sätt.

Nedsatt hörsel kommer bli allt vanligare bland arbetsföra

Enligt Hörselförbundets uppgifter lider ungefär 11 procent av den arbetsföra befolkningen i Finland av nedsatt hörsel och vid Arbetshälsoinstitutet konstaterar överläkare Liisa Airaksinen att antalet arbetstagare med nedsatt hörsel kommer öka i takt med att pensionsåldern höjs.

Hörselrehabilitering ingår i specialsjukvården i Finland och behöver man en hörapparat är det inom specialsjukvården som saken avgörs.  

Att samarbetet mellan till exempel företagshälsovården och specialsjukvården skulle kunna effektiveras, tror Jaakko Salonen, ledande läkare vid ÅUCS hörcentral inte på.

”Bättre att koncentrera rehabiliteringen till sjukhusen”

Hörselrehabilitering är ett gebit inom specialsjukvården och om privata vårdföretag axlar ett större ansvar för hörselrehabiliteringen betyder det också att de anställer fler audionomer och då kommer det igen att uppstå brist på audionomer vid sjukhusen.

Arbetshälsoinstitutets överläkare Liisa Airaksinen påpekar också att den apparatur som är kopplad till hörselundersökningar och hörapparater är dyr och att det därför värt för samhället att koncentrera verksamheten till färre men större enheter.  

Inom Egentliga Finlands välfärdsområde, Varha, får man just nu köa nästan ett år till Hörcentralen vid ÅUCS. Alla audionomtjänsterna är inte besatta och det finns inte vikarier för dem som av olika orsaker är borta. På privata sidan finns bara 3-4 audionomer i hela regionen.

– Före pandemin behövde nästan ingen köa till hörselkliniken. Men sedan kom pandemin, flytten till nya sjukhuset, strejken och välfärdsområdet, säger Salonen. 

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter