Hon kämpar för att få tillbaka sina tre barn till Finland
Tidigare var hon rädd men inte längre.
Nu talar Nasrin Ebrahim öppet om det hon varit med om.
Och om kampen för att få ta hand om sina tre barn igen.
Ebrahim är 29 år gammal men giftes bort som 13-åring till en 13 år äldre man. Att deras familjer var olika ledde till problem.
– Jag är från iranska Kurdistan och han från irakiska Kurdistan. Hans föräldrar var inte nöjda med att han valt mig, säger hon.
Ebrahim säger att hon hunsades hit och dit av familjens kvinnor och av sin man som tyckte att hon skulle laga mat och bete sig som en ”riktig fru”.
– Det var svårt att leva med honom men jag försökte alltid nå upp till hans förväntningar och vara en god kvinna och mamma i hans ögon. Men det var svårt då jag var ett barn, säger Ebrahim.
Som 13-åring visste hon inte mycket om vad giftermål handlade om.
Hon födde sitt första barn som 15-åring och som 16-åring kom hon till Finland, även då gravid.
Vill leva ett vanligt tryggt liv
Familjen bodde efterhand i Åbo och Ebrahim började senare studera till barnskötare.
I samband med det läste hon böcker om barnpsykologi och började förstå vad som hade hänt henne.
Hon fick en större insikt i vad jämställdhet och jämlikhet innebär och insåg att hon har rätt till sin egen kropp och sitt eget liv.
– Jag vill leva ett vanligt, tryggt liv och att mina barn får leva i trygghet och få andra möjligheter än jag fick.
I juli 2017 begärde hon skilsmässa.
– Jag sade åt min man att det inte är någon brådska för honom att flytta ut för jag ville inte göra något för att skada barnen. Några månader senare upptäckte jag att min begäran om skilsmässa inte kommit fram med e-posten.
Då började hon söka efter ett eget hem eftersom maken inte hade flyttat ut.
Hon kände sig lycklig då hon planerade sitt nya hem.
Hon beskriver relationen med maken som ett tomt glas. Det fanns ingenting kvar för dem.
I mars 2018 förändras allt
Då hon meddelade maken att hon ville ha skilsmässa igen attackerade han henne inför hennes äldsta dotter. Enligt Ebrahim försökte han döda henne men gav upp på grund av trötthet och lämnade sedan hemmet.
Morgonen därefter kontaktade hon polisen som kom till hemmet för att utreda händelsen.
Maken hörde inte av sig efter att hon lämnat in en polisanmälan.
Däremot ringde en av hans släktingar regelbundet och berättade för henne att skilsmässan går igenom om hon drar tillbaka brottsanmälan.
– Jag ringde polisen och sa att jag var rädd för att han skulle föra bort barnen. Det hade han hotat med tidigare, säger Ebrahim.
Hon lät inte maken träffa barnen ensam längre. Hon drog tillbaka sin polisanmälan men maken ville trots det inte att skilsmässan skulle gå igenom.
Den 2 mars 2018 hade hon låtit barnen sova över hos sin pappa för tredje gången.
Det blev den sista gången de sov över hos honom i Finland.
Han skulle föra barnen tillbaka till henne någon gång mellan klockan 10 och 12 den söndagen.
Hon försökte ringa honom flera gånger.
– Redan då var jag 100 procent säker på att han hade fört bort barnen.
Till sist ringde hon polisen där hon upplevde att hon inte togs på allvar. Hon säger att polisen uppmanade henne att vänta ännu en natt.
På måndagsmorgonen åkte hon till barnens dagis och skola och väntade på att barnen skulle dyka upp.
Förgäves.
Reste till Sverige med färjan
Det visade sig senare att maken rest över till Sverige med färjan redan på fredagskvällen.
Han fastnade på en övervakningsfilm som polisen visade åt Ebrahim i ett senare skede.
Nasrin Ebrahims lägenhet i Åbo har två sovrum och ett vardagsrum.
Medan barnen ännu var hos henne vaknade hon varje morgon av att den yngsta kom tassande över golvet till soffan i vardagsrummet där hon själv sov.
– Efter den helgen har jag inte hört det ljudet igen, säger hon och rösten brister.
De få gånger som rösten brister under intervjun är då hon berättar om barnen, som hon saknar av hela sitt hjärta.
”Barnens röster hade ändrat”
Efter att barnen förts till Irak tog det fyra år innan hon fick träffa dem igen där och tre år innan hon fick höra deras röster. 2021 åkte hon till Irak igen för första gången, utan att träffa dem där då.
Den numera exmaken försökte få tillbaka henne och locka henne till Irak med att säga att hon får träffa barnen igen.
I dag har han slutat med det, gift om sig med en ny kvinna och har flera nya barn tillsammans med henne.
Också Ebrahim har gift om sig i Finland.
– Det enda jag vill är att ge mina barn en trygg framtid i Finland. Jag vill vara en rollmodell för dem. Jag förlorade mina barn men jag ångrar inte skilsmässan, säger hon.
Då hon hörde sin äldsta dotters röst för första gången efter tre år så grät hon.
– Barnens röster hade ändrat, de hade blivit äldre.
Hon har gått igenom flera rättsprocesser de senaste åren och fortsätter kämpa för sina barn.
Först år 2019, ett år efter att ha förlorat dem, fick hon besked av tingsrätten om att skilsmässan godkänts. Hon har ensam vårdnad om barnen i Finland sedan år 2021.
Vardagen rullar på så gott den kan
Vardagen rullar på så gott den kan i Åbo, där Ebrahim studerar till kosmetolog och driver en skönhetssalong i centrum.
2020 träffade hon regissören Kaisa Rastimo för första gången.
De hade gemensamma bekanta och mötet utmynnade i dokumentären ”Nasrin’s voice” som fick premiär på filmfestivalen Docpoint i Helsingfors och även visats i Logomo i Åbo. Den premierades som bästa inhemska dokumentärsfilmprojekt på Finnish Film Affair år 2021.
Jurist: Vi har gjort allt vi kunnat
Juristen Riikka Nyström har varit rättsbiträde i fallet med Nasrin Ebrahims barn och med från första början.
– Då barnen blivit bortförda kom hon till Brottsofferjouren och de ringde mig och berättade om fallet, säger hon.
Eftersom hon själv är trebarnsmamma kröp fallet genast in under huden på henne.
– Det är otroligt hemskt. Förstås älskar barnen föräldrarna och vill vara med båda två. Alla tre vet nog att deras mamma älskar och saknar dem. Hon hade ringt till socialjouren och varit orolig innan bortförandet, säger Nyström.
Det enda konkreta man vet om hur pappan tog dem till Irak är att de åkt med färjan till Stockholm. Där slutar spåren.
– Vi har gjort allt vi kunnat, försökt medla och komma överens. I ett skede meddelade Iraks myndigheter att han hade häktats i Irak men sedan släpptes han fri igen. Den enda chansen att få tag i honom skulle vara om han reser till Schengenområdet och grips där, säger Nyström.
Lokala sociala myndigheter har gett Ebrahim möjligheten att träffa barnen och Utrikesministeriet i Finland har haft representanter på plats för att träffa tjänstemän i Irak.
– Tyvärr är det jättesvårt, men hon är inte ensam i det här. Jag tycker att dokumentären (Nasrin’s Voice) är jätteviktig. Genom att se den så kanske man förstår att ta föräldrar som oroar sig för att deras barn ska rövas bort på allvar.
Nyström har arbetat med flera skilsmässofall som relaterar till strikta familjekulturer, där släkten har mycket makt.
– Men vi har lagar som underlättar fallen i Finland, det finns uppehållstillstånd att söka för de som är fast i äktenskap och vill ut.
Tiotals barn förs bort från Finland varje år
I genomsnitt förs 20–25 barn bort från Finland årligen och 10–15 kommer till Finland efter att ha förts bort från ett annat land. Detta enligt statistik från föreningen Kaapatut lapset.
Fjolårets statistik är inte ännu publicerad men i slutet av år 2022 var 74 fall av bortförda barn ännu olösta.
– Om de förs till länder som har anslutit sig till internationella spelregler så kan konflikterna vara lösta på kanske 6 veckor. Men det fungerar inte alltid, säger verksamhetsledare Tarja Räisänen.
Spelreglerna är Haagkonventionen från 1980. Snäppet över 100 länder har anslutit sig till den, vilket alltså är färre än hälften av världens alla länder.
Länder som inte anslutit sig är bland annat Irak och Iran. I sådana fall kan man försöka förhandla och medla i fallet.
Räisänen betonar att barn förs bort också inom Finland och av finska medborgare utan någon koppling till utlandet.
För föreningen Kaapatut lapset är det viktigt att göra förebyggande arbete.
– Det skulle vara viktigt att myndigheterna kan känna igen riskerna och förstå att hot om bortförande av barn förekommer. Det finns flera sätt att förhindra det, till exempel med reseförbud, säger Räisänen.
Hon påpekar att barnen lider psykiskt av att slitas bort från den ena vårdnadshavaren.
– Också då de blivit vuxna har de problem med tillit, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.