Högsarfärjan får sjötrafikljus på prov i ett år

Finlands Färjetrafik Ab har i samarbete med NTM-centralen i Egentliga Finland testat och utvecklat en eldriven vajerfärja vid färjeläget i Högsar i Nagu sedan 2018.
Den här veckan installeras bland annat sjötrafikljusbojar vid Högsarfärjans farled.
I farleden som korsar färjleden (3395: Erstan-Nötö farled) installeras två trafikljusbojar i korsningen av färjleden för att stoppa trafiken på den korsande farleden när färjan är i rörelse.
I samband med försöket flyttas Erstan-Nötö farleds sträckning också något norrut vid färjeleden.

Rött betyder stopp också vid Högsar
Trafikljusbojarna har ett rött fast ljus medan färjan är i rörelse, annars finns det inget ljus i bojen.
Färjföraren tänder lamporna innan färjan startar och släcker lamporna när den anländer till den motsatta stranden.
När rött ljus lyser är det förbjudet att korsa färjleden framför färjan.
Färjan har dessutom gula blinkljus och en upplyst blinkande pil som anger färdriktningen när den är i rörelse.
Varning för vajern
På färjan finns också informationstavlor som berättar om vajerdragningen. Där meddelar man om ljusstyrning och varnar separat för vajer. Tilläggsskyltarnas texter finns på både finska och svenska.
Nu installeras också åtta specialmärken vid farleden på båda sidor av färjleden i Högsar för att ange färjans trafikeringsområde.
Märkningsförsöket i sig orsakar inga ändringar i sjötrafikens väjningsregler. Det vill säga att den övriga sjötrafiken ska väja för en färja med begränsad styrförmåga.
En eldriven vajerfärja minskar utsläppen
Man kan avsevärt minska utsläppen från färjetrafiken med eldrivna vajerfärjor jämfört med traditionella dieseldrivna vajerfärjor.
I praktiken minskar koldioxidutsläppen från den lokala trafiken helt och den totala energiförbrukningen minskar betydligt, till och med över 50 procent, skriver NTM-centralen i ett pressmeddelande.
Också mindre buller
Vajerdragningen avlägsnar rörelserna i bottensedimenten som orsakas av färjans propellerströmmar samt grumlingen av vattnet och elanvändningen minskar bullerutsläppen från färjetrafiken avsevärt.
Totalt sett minskar vajerdragningen betydligt utsläppen i miljön från färjetrafiken.
Säkerheten för övriga båtförare förbättras
För att trygga säkerheten för den övriga sjötrafiken genomför NTM-centralen i samarbete med Arctia Meritaito Oy, Finlands Färjetrafik Ab och Transport- och kommunikationsverket Traficom ett ettårigt försök med sjötrafikljus- och märkningar på Högsar färjled innan vajerdragningen blir vanligare i färjetrafiken.
Man säkerställer att den övriga sjötrafiken kan röra sig över färjleden så säkert som möjligt genom att styra sjötrafiken till den officiella farleden, där man lägger till ljussignaler som styr sjötrafiken.
Under det följande decenniet kommer vajerdragna färjor sannolikt att bli allt vanligare i och med att miljökraven för färjetrafiken som fastställts av NTM-centralen skärps.
Det du Ola är det stora ”nya” i ärendet. Det man pratar tyst om, är att el-driften sker sålunda att man går tillbaka i tiden när det talades om ”kapulalossi”. Man använder elen till att dra sig fram med vajern. Hittils allt bra för då sjunker vajern ner akterut som förut. Men när man kommer över till andra sidan, bromsar man med aktervajern som får denna att stiga upp. Vi har förtvivlat velat berätta att man kunde använda elen till att driva propellrar, då allting skulle vara OK. Men på Finnferries har man fått i sin saliga skalle att man skall använda vajrarna till att dra sig fram. Sedan finns det förstås i reserv både diesel och propellrar för ett ev strömavbrott. Förstå sig på. Men rysligt miljövänliga är man, men det bryr man sig mindre om att båtarna står där vid ”rött ljus” och cirkulerar med motorerna på.
Jag har svårt att förstå vad som blir bättre. Nåjo, eldrift i sig minskar självklart på utsläppen. Men vajern faller väl ner som vanligt? Och får man överhuvudtaget inte alls passera förjan då den är i rörelse? Verkar inte bli lättare för en seglande båt ifall man skall stanna upp för ”Rött ljus”.
Alltså, det finns ett anhängit mål beträffande detta förfarande vid Vasa förvaltningsdomstol. Jag har inte erhållit kunskap om att rätten skulle ha gjort beslut i målet. Görs dessa förändringar trots detta. Som jag tidigare meddelade, jag bistår helhjärtat alla som råkar ut för olyckor med detta förfarande.