Högre gymnasiebenägenhet än tidigare i Pargas – men PSG får inte lika stor del av kakan som man brukar
I år går 100 svenskspråkiga elever ut grundskolan i Pargas.
Ännu för fem år sedan var gymnasiebenägenheten cirka 50 procent, men de senaste åren har andelen elever som söker vidare till gymnasieutbildning legat kring 61–63 procent. I år har andelen som i första hand söker till gymnasieutbildning i stället för yrkesutbildning stigit till 65 procent.
Enligt Sarlinska skolans studiehandledare Roland Karlsson hänger det här fenomenet starkt ihop med att utbudet på svenskspråkiga yrkesutbildningar i regionen är rätt skralt.
Han framhåller också att siffrorna baserar sig på hans egen sammanställning, eftersom vissa elever i första hand har sökt till utbildningar som inte finns med i den gemensamma ansökan och eleverna egentligen har dessa som förstahandsval.
Det ena ger inte det andra
Eftersom procentuellt fler elever söker till gymnasiet än vanligt kunde man tro att situationen är frid och fröjd för Pargas svenska gymnasium.
Men så är inte fallet i år, verkar det som. Av de 65 elever som sökt till gymnasieutbildning från hösten har en knapp tredjedel – 20 elever – i första hand sökt till något annat gymnasium än Pargas svenska gymnasium.
Katedralskolan i Åbo är etta bland alternativen med 14 förstahandsansökningar. I övrigt handlar det om olika specialgymnasier bland annat med musikinriktning och IB-gymnasier, finskspråkiga gymnasier i Åbo, gymnasier på Åland eller i Sverige.
– Det är först och främst den stora spridningen som är något helt annat än vi är vana vid. Vanligtvis är det två gymnasier våra elever söker till, nu är det sju olika skolor, säger Karlsson.
Trender ligger bakom
Han påpekar att den nationella trenden är att elever allt oftare söker sig till regionens centralort för sina studier, något man redan i ett par års tid märkt av i Pargas.
– Det finns många olika saker som bidrar till det, ofta hänger det ihop med olika hobbyer och möjligheten att utöva dem. Dessutom lockar det sociala livet i Åbo och visst stämmer det att Katedralskolan i Åbo har ett gott rykte om sig.
Imagen avgör mycket
Karlsson ger inte mycket för de årliga gymnasiejämförelserna, men säger samtidigt att de nog har en betydelse i och med att de lyfts upp i offentligheten. Karlsson sticker inte heller under stol med att han vet att det finns elever som helt enkelt sagt att de inte tänker gå i skola på en byggarbetsplats.
– Där ser jag att det handlar rätt långt om att man borde ha kunnat gå ut i god tid redan under hösten med klar och tydlig information om hur skolcenterprojektet i Pargas kommer att påverka studerandes skolvardag de kommande åren.
Sist och slutligen är det många aspekter som spelar in: viljan att få nya kompisar och en ny miljö, skolans rykte, läroplan, periodindelningar, samarbeten och valmöjligheter. Det handlar om att konkurrensutsätta sin egen utbildning – och i dagens läge kanske man betonar andra kriterier än tidigare.
– Dessutom kan inflyttningen delvis ligga bakom, om föräldrarna till exempel gått i Katedralskolan är sannolikheten större att också barnen söker sig dit.
Det bör påpekas att statistiken som denna artikel bygger på är preliminär, eftersom den gemensamma ansökan pågår fram till den 7 april.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.