Högintressant kulturhistoria från Pargas – läsvärd bok med 350 vykort
Den 1 juli 1934 gick Pargasborna man ur huse för att med pompa och ståt fira sitt uppmuddrade sund. Då togs en hel del bilder varav ett antal gjordes som vykort.
Pargasbon Margareta ”Maggan” Ginman har varit på alerten och skrivit en bok med ett unikt tema.
Men vem vill nu läsa om och titta på vykort från förra seklet med någon suddig skärivy och texter av typen:
Käraste syster Gullan, här hafva vi det så godt på det lilla pensionatet å Bläsnäs som är très charmant, Din Eufrosyne, P.S. Äfven Charly ber om sin hälsning?
Vem bryr sig? Mången tror säkert spontant att en sådan bok inte blir någon kioskvältare precis.
Men tänk om korten är tekniskt av hög klass, motiven valda med omsorg och ingalunda begränsade till kobbar och skär, och dessutom försedda med informativa bildtexter utöver kortavsändarens samt att det på många ställen finns en jämförande bild om hur det gamla kortmotivet ser ut i nutid?
Ja, då inser den potentiella köparen – som förstrött slår upp i ett blädderexemplar – att detta är ju högintressant kulturhistoria!
Veterligen är deltiologi, konsten att studera och samla vykort, ingen självständig akademisk disciplin.
Men som metod inom till exempel folkloristik och etnologi har den sin givna plats.
Detta förefaller Ginman, pensionerad stads- och MBI-tjänsteman, att ha en klar uppfattning om.
Hon har också resonerat helt korrekt att vad är det för idé att alla, samlare eller inte, har sina dyrgripar i en skokartong på vinden. Då kommer korten aldrig någon annan till nytta och glädje.
Detta sätt att tänka kommer säkerligen av att hon har vanan inne. Hon har nämligen producerat och/eller redigerat det mesta som Pargas Släktforskare gett ut i skrift under årens lopp.
Boken presenterar 350 vykort, de flesta ur författarens egen samling.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Bläsnäs by var eftertraktad av sommargäster, främst av Åbofamiljer. Här kunde man sommartid bo inkvarterad i familj eller på pensionat. Byn är också flitigt avbildad på vykort.
Så gott som alla är klassiska, fotografiska vykort eller ”ortskort” där det lokala motivet är antingen en ren naturvy eller en i naturvyn inbäddad bebyggelse av något slag. Härtill uppbackas framställningen av ett 15-tal litterära källor.
Att även kyrkan, inte bara det lokala näringslivet, valt att sponsorera utgivandet av verket, är värt att notera.
Kanske för att författaren är dotter till en maskinmästare till sjöss har hon kommit på den fiffiga tanken att disponera boken utgående från de bryggor som ångbåtarna förr i tiden angjorde under resan till Pargas från Åbo eller Hangöhållet.
Även om denna uppställning av praktiska skäl inte kunnat genomföras med 100-procentig konsekvens så är tanken läsarvänlig för alla som har någorlunda hum om Pargasbygdens geografi.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Hugo Holmberg var fotograf i Pargas och har förevigat främst centrum i en serie foton. Den här vyn, postgången 2.12.1931 är en ögonblicksbild av livet i Malmens centrum.
Boken imponerar trots att korrekturläsaren inte reagerat på några små skrivfel.
Sannolikt det enda direkta sakfelet har författaren själv parerat med ett frågetecken. Hon undrar om kortets storståtliga strandvilla med torn och tinnar faktiskt stått i Lielax såsom korttexten uppger.
Hon betvivlar rätt.
Villan är från Tammerfors västra utkanter och uppfördes i början av 1890-talet som karaktärs-byggnad till Lielax gård av släkten von Nottbeck, industrialister som tagit över Finlaysons bomulls-fabrik efter att James Finlayson återvänt till Skottland.
Postkort från Pargas
av Margareta Ginman
nr 2/2018 i Pargas Släktforskare r.f:s publikationsserie
134 extra rikligt illustrerade sidor i fyrfärg, format A4.
Pekka Sörensen
En sökning på https://blanka.finna.fi/ gav vid handen att boken finns på biblioteken i Korpo, Nagu och Pargas. En reservation hade också inlämnats.
Hej! Det känner jag dessvärre inte till. Kanske någon annan vet och kan svara? Mvh. Annina Suominen, ÅU
Ett absolut ovärderligt alster, som torde intressera de flesta, inte bara Pargasbor. Fantastisk dokumentation över en svunnen värld. Högintressant och kunde bl.a. användas i historieutbildningen vid skolor etc. Finns boken på Biblioteket tro?