Höga höpriser pinar stallen – läget ändå ljusare än i fjol
Billnäs ridcentrum i Raseborg drivs av Jessica Aminoff och hennes mamma Arja Aminoff, som startade företaget och stallverksamheten för 40 år sedan. Ridcentret köper mycket hö till sina hästar, och är därför väldigt beroende av priset.
– En häst äter kring tolv kilo hö per dag så det blir ganska stora mängder för våra 30 hästar. Höpriset varierar stort från år till år eftersom det beror mycket på vädret, säger Jessica Aminoff
Ensilage, det vill säga fermenterade vallväxter, håller en stabilare prisnivå då det är lättare att skörda.
– Priset på torrhö har nästan fördubblats under de senaste fem åren. Vissa år är det till och med svårt att få tag på torrhö, säger hon.
Höet hör till de största utgifterna som ett stall har.
– Alla priser har stigit. Också lönepressen är stigande, säger Arja Aminoff.
Fredrika BlomqvistJessica Aminoff berättar att de inte gjort några större prisförändringar eftersom de inte vill förlora kunder. Men de har märkt av att kundunderlaget minskat med stigande priser.
– Tidigare hade vi långa köer till de läger vi arrangerar, men nu är det nästan inga köer utan lägren fylls ganska exakt – några enstaka platser kan bli ofyllda, säger Jessica Aminoff.
De senaste åren har flera stall gått i konkurs eller tvingats stänga av andra orsaker.
– Vi har en lång tradition och ett stort kunnande inom hästbranschen som gör att vi i viss mån kan förhindra problem och snabbt åtgärda de risker vi ser. Vi behöver inte heller investera i dyra ridskolehästar för vi har kunnandet att skola hästarna själva.
Aminoffs har dessutom kunnat betala av sina lån under 40 år och har det på så sätt ganska väl förspänt.
– Det är klart att det är lättare för oss än för någon som börjar som ny företagare. Då är det nästan omöjligt att få allt att gå runt, säger Jessica Aminoff.
Under vintersäsongen brukar Aminoffs minska antalet hästar eftersom det inte finns ett lika stort kundunderlag. Hästarna säljs sällan, utan brukar i stället bli omplacerade.
Fredrika BlomqvistHögre priser innebär även färre kundbesök
Jaana Huttunen driver stallet Sólfari i Raseborg, ett stall med 13 islandshästar. Hon odlar eget hö, men däremot betalar hon för balningen av höet.
– Vissa år köper jag lite extra hö, men i år har jag inte gjort det. Eftersom jag har eget hö så inverkar inte priserna så mycket. Jag anställer någon för att bala mitt hö och de senaste två åren har kostnaderna för det arbetet höjts med cirka 20 procent. Jag skulle gissa att priset på en maskintimme har höjts med kanske 25 procent.
Huttunen uppskattar att hon under ett år betalar runt tusen euro mera för höarbetet än tidigare år.
Priserna på höet har en klar inverkan på stallens verksamhetsförutsättningar.
– Att se till att hästarna är omskötta och att de har mat är de två största utgifterna ett stall har.
Också Huttunen har märkt att kunderna blivit färre.
– Jag vet vissa stall som varit tvungna att minska på antalet hästar eftersom det inte finns tillräckligt med kunder. När allt kostar mera prioriterar människor andra saker. Att ha ridning som hobby är inte heller billigt. Jag har försökt att hålla priserna på samma nivå som tidigare och senast jag höjde priserna var för ett och ett halvt år sedan, säger Huttunen.
Kunderna försvinner inte men deras besök till stallet har blivit glesare enligt Huttunen. Om kunderna tidigare kom en gång i veckan kommer de nu en gång i månaden.
Fredrika BlomqvistFlera orsaker bakom prishöjningen
Fredrik Grönberg odlar hö på gården Mörsbacka i Sjundeå. Han berättar att priserna på hö har gått upp efter den allmänna prishöjningen som kom under coronaåren.
– Den stora kostnaden för oss är energi, bränsle och framförallt konstgödsel. Vi använder mycket plast till ensilagebalarna och där märker man också av kostnadsökningen.
Grönberg säger att han har höjt priserna på ensilage med runt 30–35 procent under de fyra senaste åren.
– För oss har kostnadsökningen varit som värst de två senaste åren, efter att kriget i Ukraina började. Oljan är en så stor del i både plast och konstgödsel. Vi använder dessutom olja till maskinerna. Det krävs energi att torka hö, både el och brännolja, vilket gör att priserna stiger.
Trots att Mörsbacka höjt sina priser är bruttoresultatet sämre än vad det var 2018, före prishöjningarna.
– Vi har höjt priserna i enlighet med våra kostnader, men vi har inte höjt priset fullt ut. Med tanke på maskinsidan och alla reservdelar, samt bränsle, så borde våra priser vara ännu högre. Men man kan inte höja priserna hur mycket som helst, säger Grönberg.
Också de två senaste årens torka, som lett till dåliga skördar, har gett sämre netto än tidigare, berättar Grönberg.
Wasström i Snappertuna håller samma pris som i fjol
I Snappertuna, Raseborg, odlar Anders Wasström hö – och han driver också ett ridstall. Wasström berättar att han hållit samma pris som i fjol på höet han säljer, men under de tre senaste åren har de höjt sina priser med cirka 20 procent, av samma orsaker som hos Grönberg.
Wasström berättar att vissa stall nu köper hö från personer som inte är professionella odlare utan haft överlopps hö. Den som odlar hö kommersiellt måste hålla en viss prisnivå på höet. Under de åren det finns dåligt med hö kan däremot hobbyodlare höja sina priser. I fjol fanns en stor efterfrågan på torrhö på grund av dålig skörd.
– I fjol var det första gången som jag fick säga nej till folk som ville köpa hö av mig. Det fanns endast tillräckligt med hö för mina stamkunder. I år skulle jag säga att läget ser bättre ut och att det kommer finnas en hel del hö, säger Wasström.
Förra året var läget så dåligt att sådana nötdjursgårdar som odlar hö på 3–5 hektar och tidigare sålt höet vidare till hästgårdar behöll höet åt sina egna djur. Därför tog torrhöet slut på många ställen.
– Det finns ingen officiell statistik eftersom den mesta handeln sker via privatpersoner och största delen av det hö som odlas i Finland används på samma gård som odlar det. Så Luke har ingen statistik över priserna på hö, säger Anu Koivisto, överaktuarie på naturresursinstitutet Luke.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.