Hjärnflykten från Finland ett allt större problem
Arkiv/Ari Sundberg
Arkiv/Ari SundbergHjärnflykten från Finland väcker huvudbry. Allt fler finländska studenter väljer att plugga utomlands och endast 24 procent av dem vill återvända till Finland efter slutförda studier. Foto: Ari Sundberg/SPT
Andelen finländska studerande som väljer att studera vid en utländsk högskola har fördubblats de senaste tio åren.
I dag är det närmare 8 000 finländska studerande som satsar på högskolestudier utomlands medan motsvarande siffra för tio år sedan var omkring 4 000 personer.
Viktiga lockbeten är möjligheterna till en internationell karriär och den höga kvaliteten på utbildningen vid utländska högskolor.
Många uppger också att det är lättare att få en studieplats utomlands. Endast nio procent av dem som hade blivit antagna till en utländsk högskola hade deltagit i inträdesförhör. I återstoden av fallen räckte det med att lämna in en kopia på sitt studentbetyg och det egna passet för att knipa en utländsk studieplats.
– Det är framför allt de som studerar ekonomi, samhällsvetenskap, humanistiska vetenskaper och konstämnen som satsar på studier utomlands, säger Irma Garam, expert vid Utbildningsstyrelsen.
Populära länder för utlandsstudier är Sverige, Storbritannien, Nederländerna och USA.
Omkring 1 800 finländare studerar i Sverige och hela 39 procent av dem är finlandssvenskar. Utbildningsstyrelsens siffror bekräftar den trend som tankesmedjan Magma har synliggjort tidigare: allt fler finlandssvenskar flyttar numera till Sverige för att studera eller jobba. Sveriges skandinaviska grannländer är inte lika bra på att locka till sig finländska studenter. Endast 117 finländare pluggar i Norge medan 241 personer har hittat en studieplats i Danmark.
De allra flesta siktar på att ta en kandidatexamen (Bachelor) och över 73 procent pluggar på engelska medan 17 procent studerar på svenska och 11 procent studerar på andra språk.
Enligt Utbildningsstyrelsens rapport är studerande från välbemedlade familjer överrepresenterade bland dem som studerar utomlands.
De flesta har föräldrar som tjänar minst 150 000 euro om året och över hälften säger sig få ekonomisk uppbackning av sina föräldrar för att bekosta sina studier. Enligt rapporten är det 98 procent som förlitar sig på Folkpensionsanstaltens (FPA) studiestöd medan 67 procent lyfter finska studielån.
Omkring hälften av dem som har intervjuats vet inte vad de ska företa sig eller var de ska bo efter slutförda studier. Endast 24 procent uppger att de har för avsikt att återvända till Finland medan 19 procent vet med säkerhet att de tänker bosätta sig utomlands efter att de har fått sin högskoleexamen.
– De som har uppgett att de är intresserade av internationella erfarenheter återvänder sällan till Finland medan de som har uppgett att det är lättare att få en utländsk studieplats tenderar att återvända, säger Garam.
Det är framför allt chansen att få ett kvalificerat jobb som väger tungt då beslutet om boningsorten ska fattas efter slutförda studier.
– Många uppgav att det trångsynta finska samhället och de dåliga utsikterna att få ett jobb ligger bakom deras beslut att inte återvända till Finland, säger Garam.
Enligt Utbildningsstyrelsen har den ekonomiska situationen i Finland 2016 påverkat enkätsvaren. Ifall enkäten gjordes nu under rådande högkonjunktur och den gynnsamma ekonomiska tillväxten kunde andelen återvändande studenter vara högre, tror rapportens upphovsmän.
Utbildningsstyrelsens enkät gjordes 2016 och besvarades av sammanlagt 1 422 personer. De som har intervjuats, har hittats via FPA:s kundregister. Svarsprocenten för enkäten var 37,5.
Mikael Sjövall
SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.