Hjälprutinerna funkade efter brand i Pargas
ÅU.fi lördagen den 30 december.
Lördagen den 30 december, vid halvtiotiden, brann ett egnahemshus på Vepovägen, en dryg kilometer nordväst om segelrondellen i Pargas.
I huset bodde en sex personers flyktingfamilj.
Händelsen satte igång hjälprutinerna, samtidigt som även vanliga Pargasbor engagerade sig.
Socialjouren i Åbo, som Pargas köper tjänster av på helgerna, ordnade nödinkvartering i S:t Karins.
Jouren kontaktade – helt enligt rutinerna – Röda Korsets lokalavdelning i Pargas, berättar Annalena Sjöblom, verksamhetsledare för Åbolands distrikt.
Röda Korset kollade genast med familjen vad de behöver, inte minst mat eftersom sådan inte fanns vid nödboendet.
Nästa dag gick man och handlade kläder och förnödenheter tillsammans med familjen.
– Vi kan använda Katastroffondens pengar till sådant, alltså pengar som vi får in genom Hungerdagsinsamlingen, förklarar Sjöblom. Vi erbjuder den hjälpen till alla som drabbats av bränder, man behöver inte vara invandrare. Men de är säkert ofta mer sårbara om de saknar kontaktnät.
Målet är att Röda Korsets akuta hjälp i dylika situationer inte ska pågå längre än tre dagar.
Röda Korset har också samlat in förnödenheter till familjen.
Det har även gruppen Skärgården utan gränser gjort. I ett upprop på gruppens Facebooksida i tisdags efterlystes det allra nödvändigaste såsom sängkläder och köksartiklar.
Monica Hedström-Järvinen, som skrev uppropet, säger att folk varit otroligt hjälpsamma.
– Efter ett par timmar hade vi fått ihop det som behövdes nu. Många har också erbjudit saker som kan behövas när familjen om en månad hoppeligen får flytta till en större lägenhet, så att de kan ha två omgångar av byteslakan och så vidare.
Familjen bodde på onsdagen fortfarande i nödinkvarteringen. Snart ska de flytta till en liten, tillfällig lägenhet i Pargas innan man kan ordna ett lämpligt boende för dem.
Hedström-Järvinen säger att det är fint att andra ”nypargasbor” också lagt ut upprop om att hjälpa den branddrabbade familjen med till exempel möbler när familjen får en större lägenhet.
Hon kan inte säga hur familjen nu mår efter branden, men konstaterar att materiella saker går att fixa – det mentala kan vara knepigare.
– Jag hoppas de får professionell hjälp med det psykiska, speciellt om händelsen kan väcka gamla trauman.
Pargas stads flyktingkoordinator Gudrun Degerth, som också är med i stadens krisgrupp, säger att familjen får lämpligt samtalsstöd.
– Det handlar inte om direkt debriefing, eftersom den inte alltid är bra om det finns trauman i bakgrunden. Familjen får skräddarsytt stöd.
Degerth konstaterar att hela händelsen visar att systemen fungerar bra.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.