Historiker har samlat data om åns islossning de senaste 274 åren – så här har Åbobornas inställning till isen ändrat
Det finns väldigt få åar i världen med en lika lång och noggrann mätningshistoria som Aura å.
Klimathistorikern Stefan Norrgård har samlat data på Aura ås islossning från de senaste 274 åren, bland annat genom att kamma igenom tidningar som ÅU.
Nu då isen över Aura å tjocknat igen berättar Norrgård om hur man förr i tiden förhöll sig till isen i Åbo och hur det är idag.
Åbobor pendlade över isen
Att gå på isen brukade vara vardagligt i Åbo, speciellt för arbetare som skulle ta sig till fabrikerna vid åmynningen.
– Fram till 1939 fanns bara Aurabron och Dombron i Åbo. Bodde man i Martinsbacken och skulle till jobbet på andra sidan ån men inte ville gå en omväg på 6 kilometer, så gick man över isen, säger Norrgård.
Enligt datan som Norrgård samlat är 2008 och 2020 de enda åren då Aura å inte alls frusit till mellan 1749 och 2024.
– I Åbo har man alltid gått på isen. Det är bara på senare år, när broarna blivit fler och isen sämre, samt stadens kontroll över isen hårdare, som man slutat gå på isen, säger Norrgård.
Aare KivirantaIslossningen var ett evenemang
Idag kräver installationen av en gångbro över Aura å att isen är åtminstone 30 centimeter tjock.
– Förr i tiden lades spångar ut på isen nästan genast det fanns ens lite is på ån, det varierade från plats till plats, men några gränser för hur tjock isen skulle vara för att gå på den fanns inte. Spångarna var mer en slags livlina än en egentlig bro, säger Norrgård.
I tiderna samlades stora skaror stadsbor längs åstränderna för att bevittna islossningen. Numera är islossningen inte längre en betydelsefull händelse för allmänheten.
– Vi har sakta men säkert alienerat oss från isen. Det är ju idag som det är unikt och roligt att gå på isen, ett äventyr, en söndagspromenad. Förut var det vardag, säger Norrgård
Åbo stads klimathistoria
Norrgård jobbar för tillfället på en bok om Åbo stads klimathistoria.
– I tidningarna jag läst är det tydligt hur man skrivit mera om isen i takt med att staden vuxit. Speciellt då de första fabrikerna kom till, var det väldigt viktigt för människor att veta hur tryggt det är att gå över isen. Det rapporterades även om hur många som drunknat i Aura å.
Att skapa en kronologi över samhällets förändring i Åbo i takt med klimatuppvärmningen är en omfattande uppgift. Datamaterialet över islossningen i Aura å är den tredje mest omfattande kartläggningen av islossningens tidpunkt i världen.
– Datan visar att ån fryser till senare och islossningen sker tidigare, och allt pekar på att förändringen fortsätter i samma håll, säger Norrgård.
Isens samhälleliga roll
Aura ås istäckes sociala dimension är enligt Norrgård praktiskt taget obefintlig idag.
– Det går såklart att romantisera isen med skridskobanor och gångbroar, men eftersom vi inte längre egentligen behöver isen har den inte längre en lika stor roll i vårt samhälle.
Beslutet om Förin i år ersätts av en gångbro över Aura å förväntas fattas under kommande vecka. Senast har en så kallad isbro ersatt Förin 2018 och 2014.
Aare Kiviranta
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.