ÅU 17.12.2021 13:01

“Korpo jwlafisk hara” – Korpo hade att till julen leverera julfisk.

Så står det i marginalen till i Birger Trolles skatteräkenskap för Åbo slott år 1464.

Denna anteckning är det tidigaste nu kända omnämnandet av julgäddan från Korpo, en tradition som alltså har många hundra år på nacken.

Idag är julgäddan nationellt känd som Korpobornas julgåva till Finlands president. Enligt traditionen ska Korpoborna även ha försett det kungliga slottet i Stockholm med julgädda – men hur tillförlitlig är denna sägen?

I Åbolands skärgård finns en lång tradition av att äta gädda på julen. Vardagsmaten bestod oftast av salt strömming i olika former, så när julen kom ville man ha någonting färskt på borden.

Julgäddan och nybakat bröd ingick som en naturlig del av skärgårdsbornas julbord. Även befolkningen i städerna åt fisk till jul, men stadsborna åt troligtvis mer lutad än färsk fisk.

– Bakgrunden till att gädda ingår i det traditionella julbordet finns i de katolska traditioner som var inrotade i allmogens festtraditioner, berättar etnolog Marcus Lepola.

Fisket har lyft skärgården

Adventsfirandet har sina historiska traditioner i julfastan, en fasteperiod som i likhet med påskfastan varade i 40 dagar och därmed omfattade sex söndagar.

Under fastetiden var det inte tillåtet att äta kött. Eftersom fastan varade ända till julafton, fick man vänta tills juldagen för att äta skinka.

– Tack vare fisket har skärgården alltid varit relativt välmående, säger Anne Bergström, museiamanuens vid Pargas stad. Fisken var inte bara befolkningens viktigaste livsmedel, utan också en central handelsvara och ett begärligt skatteobjekt. Man kan med fog påstå att skärgårdsborna livnärde de stora städernas växande befolkning med fisk.

Då Korpoborna under medeltiden idkade mycket fiskhandel med Stockholm, brukade de också uppvakta kungen med en julgädda.

Samtidigt kunde fiskarna berätta för kungen om olika problem på andra sidan Skärgårdshavet. Så säger i alla fall sägnen, som är av en mycket seglivad art.

Över 550 år gammalt dokument

Det är smått fantastiskt att traditionen kring Korpos julgädda kan luta sig tillbaka på ett historiskt dokument som är över 550 år gammalt.

Birger Trolle den yngre, svensk riddare och riksråd, var åren 1463–1464 ståthållare på Åbo slott och en av kung Karl Knutssons trognaste anhängare.

I Trolles skatteräkenskap för Åbo slott från år 1464 kan man på sidan 31 läsa ett litet tillägg uppe i marginalen: “Korpo jwlafisk hara”. Korpo skulle alltså leverera julfisk.

Det står däremot inte uttryckligen att det var fråga om gädda.

Enligt hörsägen tros julgäddan ha varit en form av muta. Vissa hävdar att det var för att få sälja fisk i Stockholm, andra för att Korpoborna skulle få sälja levande fisk i Åbotrakten.

Stockholmskungarna mumsade på finska gäddor

Men vad vet vi om själva julgäddan? Med stor säkerhet kan vi säga att kungarna i Stockholm åt gäddor från Finland.

En stor del av den fisk som såldes i Stockholm kom från Åboland och Korpo, så högst troligt hamnade även gäddor från Korpo på konungens bord.

Finska gäddor var dyrare än annan fisk och användes även för att betala den skatt som tillföll både kung och prästerskap.

Det saknas dock tillförlitliga dokument om att julgäddan förts till det kungliga slottet i Stockholm.

Svenska Riksarkivet som handhar Slottsarkivet svarar på en fråga om eventuell julgädda i hovet: “Angående din fråga om julgäddan från Korpo och om traditionen med att Korpoborna förde julgäddan till Stockholm har jag följande information att lämna: Vi har i Slottsarkivet sökt i Instruktioner, ceremoniel etc. volym 9 angående julgratifikationer, Hovförtäringsräkenskaper för december månad åren 1723, 1735, 1745, 1771, 1788 och 1790. Vi har inte kunnat finna några uppgifter om gäddor från Korpo.

Däremot kan jag nämna att för december månad 1735 fann jag att man på Kungliga slottet i Stockholm den 23/12 noterat 10 gäddor i hovförtäringsräkenskaperna, den 24/12 åt man gäddor i två omgångar, den första 10 gäddor och den andra 12 gäddor. Likaså gjorde man juldagen den 25/12 då man först åt 8 gäddor och sedan 16 gäddor. Emellertid står inget skrivet om varifrån gäddorna kom. Det kan ju inte uteslutas att en eller flera gäddor kom från Korpo men det kan inte heller beläggas. –-”

Arto Kangas

Kekkonen återupplivade traditionen

En möjlighet är förstås också att uppgifterna om julgäddan förändrats och förvanskats genom de muntliga berättelserna.

AW Granit nämner såvitt vi vet inte 1700-talet utan 1400-talet i sina texter.

Från 1400-talet finns det skriftliga bevis för att Korpoborna – som en del av sin skattebetalning – förde julfisk till Åbo slott, som var underställt den svenska kungen.

Kanske har detta i folkmun ändrats till att man förde fisk till kungahuset – i Sverige?

Traditionen med julgäddan återupplivades under president Urho Kekkonens tid, då Kekkonens fiskekompis, Brunskärsbon Anders Danielsson, gav presidenten en gädda inför julfirandet.

Under drygt tio år var det Danielsson, eventuellt i sällskap med andra Korpobor, som uppvaktade Finlands president och överräckte en julgädda.

President Kekkonen hade ett stort intresse för skärgårdsfrågor och trivdes i Åbolands skärgård. Han besökte själv ofta skärgården under sina fiskefärder och skaffade sig ett eget fiskeställe på Åselholm i Iniö.

Under Kekkonens tid var delegationen från Korpo alltid inbjuden till fiskepolitiska diskussioner på slottet.

Som regel bjöd presidenten på glögg eller annat motsvarande och gav sig alltid tid till att höra nyheter från skärgården. Ibland kunde vissa ärenden få sin lösning efter ett julbesök hos Kekkonen.

Mauno Koivisto var kortfattad

År 1976, då Anders Danielsson dog, övertog Åbolands fiskarförbund med verksamhetsledare Carl-Henrik Stuns i spetsen uppgiften att överräcka julgäddan till Kekkonen. Traditionen fortsatte med Mauno Koivisto, som blev Finlands president i januari 1982.

Koivisto inte hade samma genuina intresse för skärgården som sin föregångare, men han tog emot fiskarförbundets delegation som framförde sina hälsningar. Visiterna avrundades med några fraser om gäddan samt en önskan om en God Jul, utan någon längre pratstund.

Som regel hade delegationen alltid en önskan inbyggd i sin hälsning; man lyfte fram en olägenhet eller en för skärgården angelägen fråga.

Efter något år kom det dock ett meddelande från presidentkansliet att man inte mera önskar att dylika budskap ingår i julhälsningen. I historiken “Åbolands Fiskarförbund och fiskerinäringen under 1900-talet” skriver Jan-Erik Järvinen att detta självfallet gjorde intresset för julgäddan mindre hos fiskarbefolkningen.

Flera av fiskarna som deltog måste vara på resande fot i flera dagar, för att sedan få en mycket kort audiens hos Koivisto. I kombination med den arbetsinsats man fick sätta ner på att fånga och transportera gäddan, blev det rätt oproportionerligt i förhållande till den tid som man fick disponera på slottet.

Julgäddans överräckande fick betydligt större innebörd då minister Christoffer Taxell började bjuda in delegationen på lunch och en ordentlig pratstund efter besöket på slottet. Detta var mycket uppskattat, skriver Järvinen.

År 1989 meddelar presidentkansliet att man endast önskar en egentlig julhälsning – det vill säga ingen gädda. Just vid denna tidpunkt gjorde pressen många av presidentens göranden till ganska stora mediefrågor och julgäddan blev en av dem.

I ett brev daterat 14.12.1989 beklagar president Koivisto att han inte visat tillräckligt stor uppskattning för julgäddan, nu när han genom tidningspressen gjorts uppmärksam på hur “tidsödande och mycket besvärlig operation” det är.

“Av allt att döma har jag inte på ett tillräckligt sätt uttryckt min tacksamhet för den uppmärksamhet ni visat mig, vilket jag beklagar”. Han konstaterar också att han inte har samma intresse för fiske som sin företrädare, “men fiskarbefolkningens liv och utkomst intresserar mig”.

Koivisto avslutar med att konstatera att han hellre skulle träffa representanter från skärgården under sommaren.

Den sista julgäddan till presidenten i Åbolands fiskarförbunds regi överräcktes således på presidentens slott år 1988.

Traditionen var nu bruten, till mångas besvikelse. Koivisto var president fram till våren 1994. Ingen julgädda överräcktes till presidenten mellan åren 1989 och 1994.

Ahtisaari ville gärna dricka kaffe med Korpoborna

Ambassadör Klaus A Sahlgren i Korpo tyckte julgäddan var ett bra sätt för ön att hållas kvar i tidningsspalterna och få positiv publicitet.

När Martti Ahtisaari hade varit president i ett år, tog Sahlgren initiativ till att återinföra traditionen med julgäddan. “Jag är mycket tacksam över att ni återupptar denna tradition, var president Martti Ahtisaaris första ord när han tog emot julgäddan som Richard Jansson från Korpo överräckte”, kan man läsa i Åbo Underrättelser den 22.12.1995.

Audiensen hos presidenten förlängdes till och med från en kvart till en halvtimme, eftersom Ahtisaaris gärna ville dricka sitt förmiddagskaffe med Korpoborna.

Från och med år 1995 återgick alltså traditionen med julgäddan till en Korpohälsning. Julgäddan överräcktes härefter av en delegation som bestod av representanter för samhället och näringslivet i Korpo.

Det yrkesmässiga fisket hade inte längre så stor plats, men traditionen fortsatte där den en gång startat – som en Korpotradition.

Traditionen fortsatte i obruten form när Tarja Halonen tillträdde som president.

Klaus A Sahlgren fortsatte att vara eldsjälen bakom julgäddan i nästan 15 år. Sedan 2009 har Korpo Kulturgille, i praktiken Bosse Mellberg, skött den årliga korrespondensen med presidenten kansli.

Mellberg påpekar att detta inte är föreningens projekt, utan hela öns. Korpo Kulturgille har som mål att delegationen ska vara så mångsidig som en tre till fyra personers delegation kan vara.

Lennu ville äta gäddan

Två år i rad, 2009 och 2010, levererades ingen riktig gädda. År 2009 ville Halonen förnya julbordet och tog inte emot någon julgädda. Dessutom blev den person som fiskat gäddan i många år och ingått i delegationen inbjuden till självständighetsbalen på slottet det året.

Att en öbo med avec blev bjuden till balen var redan det en så stor heder för lilla Korpo, att man måste förstå att det kunde vara orimligt att ge Korpo så mycket favörer samma år.

År 2010 var riktigt exceptionellt, för det var första gången i historien som Korpoborna inte lyckades få upp någon gädda.

President Tarja Halonen fick istället ta emot en gädda av keramik.

Konstverket tillverkades av Anna Nyreén med rötter i Korpo. Klaus A Sahlgren konstaterade att det var ett nödrop från Östersjön och gåvan fick därför symbolisera det arbete som görs för att rädda vårt gemensamma hav.

År 2012 tillträdde Sauli Niinistö som landets president. Under Niinistös tid är det främst hunden Lennu som stulit showen, när han ett år tänkte äta upp gäddan.

Inför fiskeutställningen Piscatus på Skärgårdscentrum Korpoström skickade president Niinistö följande hälsning:

”Julgäddan har långa traditioner i Finland. Gäddan har alltid varit ett mycket välkommet inslag på vårt matbord. Det är ofta så att julgäddan mals och fryses ned. Sen används den till att tillreda till exempel gäddfärs eller fiskbiffar.
Fiskerinäringen har en viktig roll som leverantör av hälsosam lokalt producerad mat. Inhemsk vild fisk är också ett bra val ur miljösynpunkt. Jag är nog ingen inbiten fiskare; hos oss är det Jenni som är mer meriterad på området. På somrarna har vi brukat ha en katsa och även fisknät, och ibland har vi faktiskt lyckats fånga en och annan abborre. Jag tänker mig att fiske är en avkopplande hobby, men ett mycket krävande yrke.”

Text: Pia Prost

Artikeln har i en längre form publicerats i tidskriften Skärgård som ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. En ännu längre historisk återblick finns på www.skargard.fi.

Historiken bakom julgäddan har tagits fram som ett samarbetsprojekt drivet av Korpo Kulturgille och Korpo Hembygdsförening, med finansiering av Sparbanksstiftelsen i Korpo och i samarbete med tidskriften Skärgård och Skärgårdscentrum Korpoström.

En tryckt version av julgäddans historia på tre språk (sve, fi, eng) säljs av Korpo Kulturgille och Korpo Hembygdsförening.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln