Historia och modern stadsplanering möts i Slottsfältet – den nya stadsdelen beskrivs som en idyll
I sommar besöker vi Åbos nya stadsdelar och bostadsområden. Först ut är Slottsfältet.
I skuggan av Åbo Energis skorsten med de välkända Fibonaccitalen har en stadsdel med trähus vuxit fram. I Slottsfältet möts historiska byggnader med modern stadsplanering.
De byggnader som finns kvar från en tid när området präglades av industri och lagerlokaler omringas nu av nya miljövänliga höghus byggda i trä.
Jacob HjortmanLång historia
Slottsfältet finns omnämnt redan på 1700-talet. Då avsågs området närmast slottet som mest bestod av våta träskmarker.
I takt med att staden växte längs med ån mot Åbo slott utvecklades området med bland annat brädgårdar och varvsindustri.
Åbo museicentralDen moderna trähusstadsdelen Slottsfältet började planeras 2013 och de första husen stod färdiga 2018.
Tanken med att bygga bostadshus i trä att materialet fungerar som kolsänka och dessutom ska luftkvaliteten inomhus vara bättre eftersom att träet andas.
Jacob HjortmanEtt idylliskt bostadsområde
I ett av trähusen bor Kirsi Jokinen. Hon flyttade in för ungefär ett halvt år sedan och hon trivs väldigt bra här.
– Det är idylliskt. Området är fint och lugnt men samtidigt nära till både centrum, hamnen och åstranden. Det är nära till det mesta man behöver.
Ska man ta sig någonstans längre bort än bekvämt gångavstånd löper busstrafiken smidigt och med täta avgångar.
Jacob Hjortman– Man kan alltid ta bussar eller en elsparkcykel, om man ska ta sig till en annan del av staden, säger hon.
Närvaron av områdets historia med de gamla byggnaderna, närheten till ån och grönområden ger området en skön atmosfär enligt Jokinen.
Planerat i tjugo års tid
Enligt Åbo stads stadsplaneringschef Timo Hintsanen har utvecklandet av området varit intressant och stött på många hinder.
– Det började planeras för tjugo år sedan med målet att bli Finlands mest betydande bostadsområde byggt i trä. Ibland såg det ut som att det inte alls skulle bli verklighet av det, men när man väl började bygga blev det klart väldigt snabbt, säger Hintsanen.
Jacob HjortmanNu finns det ungefär 830 bostäder i Slottsfältet, några av dem är i renoverade gamla hus men de flesta finns i de nybyggda bostadshusen i trä.
Ännu för fem år sedan fanns det ingen service i området, nu finns det en mataffär som betjänar Slottsfältets invånare.
– Närliggande områden som Storheikkilä och Slottsudden kommer att utvecklas i framtiden och de behöver servicetjänster, så som daghem, skolor och idrottstjänster, säger han.
Hintsanen ser också stor potential i de gamla spårvagnshallarna i Slottsfältet.
– Nu används en stor del av hallarna som förvaring, men det är möjligt att de kunde användas till andra tjänster.
Slottsfältets historia
- Slottsfältet nämns på kartor redan på 1700-talet. Då avsågs det nya landområde som vuxit fram ur vattnet runt slottet. Slottsfältet var då blöt träskmark.
- I slutet av 1700-talet dränerades Slottsfältet av överste Viktor von Stedingk för att göra marken brukbar. von Stedingk upprättade även en engelsk trädgård här.
- Under 1800-talet växte staden längs med ån närmare slottet. Slottsfältet och åkanten fylldes av lagerlokaler och brädgårdar. Varvsindustrin började även växa fram.
- 1905 fick området sin första skola, Pakkarin kansakoulu som senare blev Topeliuksen koulu, efter påtryckningar av Slottsfältets invånare.
- Under 1900-talet växer varvsindustrin kraftigt.
- Trähusområdet började planeras i början av 2000-talet.
- 2018 står de första bostadshusen i trä klara.
Källa: Åbo museicentral och ÅU:s arkiv
I gammal spårvagnshall hittar ungdomar rätt spår
I de gamla spårvagnshallarna i Slottsfältet håller stadens ungdomsverkstad Fendari till. Fendaris verksamhetsledare Minna Hemgård såg ett behov av att öka gemenskapskänslan i den nya stadsdelen.
Jacob Hjortman– Här finns så många som nyligen flyttat in. Vi har funnits här länge och ville göra någonting för att stärka Slottsfältets identitet. Därför skapade vi Fendari Fest, säger Hemgård.
Ungdomsverkstaden Fendari riktar sig till ungdomar som saknar arbets- eller studieplats. De erbjuds möjlighet att lära sig olika färdigheter och få vägledning att komma in i arbetslivet eller hitta en studieinriktning.
Jacob Hjortman– Festen blev samtidigt en del i vår verksamhet och det är ungdomarna som ordnar festen. De har byggt, svetsat och fixat allt praktiskt kring festen, säger hon.
”En spark i baken”
Markus Martelin är producent för Fendari Fest och i höst ska han börja studera på linjen för kulturproducentskap på yrkeshögskolan Humak i Åbo.
Jacob Hjortman– Fendari har varit den spark i baken jag behövde för att komma mig för att göra något. De har lärt mig mycket och stärkt mitt självförtroende, säger Martelin.
Festen ordnades den 15 juni i samarbete med olika andra aktörer i området, till exempel bokbussen, Åbo museicentral och Åbo stads spetsprojekt för kultur.
Mapcreator/Katarina Pada
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.