Hirvensalo fick tvillinghus av olika material – trä och betong jämförs på nytt sätt

Ljudmiljön är annorlunda. Träväggarna suger upp mycket av snacket. Golvet låter annorlunda, särskilt då man går på hälarna.
Å andra sidan var också grannhuset i betong tyst, men på ett annat sätt.
– Vi kommer att göra enkäter bland invånarna om hur de upplever att det är att bo här. Om värme, ljud och annat de observerar. Bostäderna och upplägget är likadant i båda husen och hyrorna är på samma nivå, säger Johannes Malmi, utvecklingschef vid TVT Asunnot.
Det som stadens fastighetsbolag har byggt är något sällsynt. Vid Pörtbergsgränden på Hirvensalo står två till det yttre och inre nästan identiska hus.
Det ena är byggt av betong, det andra av trä. Kide och Kirsikka, kristallen och körsbäret, med sammanlagt 82 hem.
– Det här är något av ett flaggskepp för oss. Vi ville uppdatera vårt trähuskunnande, säger Malmi.
I bakgrund finns också Åbo stads kolneutralitetsmål.

Det uppstod mer avfall i bygget av trähuset, men det kunde å andra sidan byggas snabbt. Transporterna var i sin tur tyngre och fler och markarbetet mer krävande för betonghuset, säger Antti Lundstedt, vd för byggbolaget Mangrove.
– Vi började intressera oss för ekologiskt bygge för några år sedan och letade efter en lämplig tomt som kunde lämpa sig för produktutveckling.
– Mycket handlar om rutiner i ett bygge så vi törstade efter ny kunskap med det här, säger projektchef Veli-Matti Toivonen.
När Mangrove och TVT Asunnot hade hittat varandra kunde bygget börja sommaren 2020.

Tajmningen för byggstarten var så till vida lyckad att mycket avtalades och beställdes innan coronapandemin slog hårt mot byggbranschen.
Mangrove har också låtit räkna ut kolavtrycket för de två husen: det är uppskattningsvis 8 procent mindre för trähuset då man ser på hela livscykeln.
– Det här är ett pionjärprojekt, det första trähöghuset för oss, och vi lyckades bra, säger Lundstedt.
Ett ökat intresset för trähus märks, säger han. Det kan kosta mer att bygga men på sikt behålls värdet bättre i och med att både de som investerar i husbolag och de som flyttar in prioritera det ekologiska materialet.

En skillnad mellan husen är de sätt som de planeras. Betonghustekniken är etablerad, medan trähöghus handlar om mycket nytt.
– Det är helt olika planeringsprocesser. Jag vet inte hur mycket vi fick reda ut efterhand, säger Malmi.
Trähusets stomme och väggar består av korslaminerat timmer, CLT. Takhöjden är snäppet högre. En synlig skillnad är antalet sprinkler och det att flera väggar har träyta.
I betonghuset har somliga rum i sin tur en grå, grov betongvägg. I trapphuset finns små variationer i ytor och färger, men överlag upplever man inte spontant att de två husen skulle vara olika.

De första invånarna har redan flyttat in. Det kommer såklart att ta sin tid innan TVT Asunnot och Mangrove kan få några enkätresultat.
– Jag kommer säkert att besöka platsen bara för att träffa folk och småprata med dem om hur allt känns, säger Malmi.
Trots att Kide och Kirsikka är ett antingen-eller-upplägg, tror han själv att hybridlösningar kan vara framtiden.
– Nu finns kanske en viss motsättning mellan betong- och trähusbyggare men det finns säkert potential i att utveckla byggmetoder tillsammans.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.