Katarina Pada 01.11.2023 14:12

Författaren Herman Lindqvist, 80, har ett späckat program. Han är mitt i en flera månader lång föreläsningsturné och har två nya böcker under arbete.

Som populärhistoriker har Lindqvist uppnått rikskändisstatus i både Sverige och Finland, bekant för många via en rad olika tv-program. Sin senaste bok gav han ut så sent som i maj i år.

Det är i och med hans senaste bok som Lindqvist gör ett stopp i Åbo för att hålla en föreläsning vid Arbis. Det har gått 500 år sedan Gustav Vasa utsågs till kung i Sverige-Finland år 1523, och i boken ”Varför just han? Berättelsen om Gustav Vasa och hans tid” berättar han levande och mer ingående än tidigare om tyrannen och landsfadern.

– Jag har ytterligare tjugo föreläsningar inbokade före jul. Lagom till julhelgen kommer också min sjuttionde bok, den handlar om Gustav Vasas bråkigaste och roligaste dotter Cecilia Vasa, säger Herman Lindqvist.

Bok nummer 71 är redan under arbete. Vad exakt den handlar om vill Lindqvist inte gå närmare in på, men avslöjar att temat är en ”mycket dramatisk händelse i svenskt och finskt 1700-tal”.

Hinner du med något annat än föreläsningar och skriva böcker?

– Nej, det är kors och tvärs, full rulle.

Utöver den enorma mängd böcker han gett ut har han under sitt långa liv arbetat som utrikeskorrespondent för Aftonbladet, Expressen och Sveriges radio.

I den populärhistoriska tv-serien Hermans historia som sändes i sju säsonger på SVT åren 1991–2002 berättade han om händelser genom makthavare och nyckelpersoner i Sveriges historia, och blev ett bekant ansikte både i Sverige och Finland.

Hans bokserie Historien om Sverige (1996–2006) har också sålts i stora upplagor.

– Åbo Underrättelser har jag kommit i beröring med många, många gånger under mitt skrivande under årens lopp om Sveriges och Finlands historia, säger Lindqvist.

ÅU fyller snart 200 år. Hur tror du det kommer det gå för papperstidningen?

– Det är knepigt i hela Europa. I synnerhet i Svenskfinland, då det är så pass litet underlag. Jag tror inte den tryckta tidningen finns kvar länge till.

Trots det vill han slå ett slag för papperstidningen.

– Det finns ingenting som är så trevligt som att gå och hämta morgontidningen. Man är den första som öppnar den, ingen annan har bläddrat i den. Jag har en massa tidningar på mobil och dator men det är inget roligt, det är mer bara för att se vad som har hänt, säger Lindqvist.

Svenska Aftonbladet började ges ut 1830, sex år efter ÅU. Men redan på 1600-talet började man ge ut dagstidningen Post- och inrikestidningar i Sverige.

– Det fanns artiklar i tidningen redan då, om mördare och skräckberättelser, som folk tyckte det var roligt att läsa. Och den tidningen finns kvar fortfarande, men det är inte en riktig tidning numera. Den består mest av offentliga meddelanden, kungörelser och utnämningar.

På tal om skräckberättelser – hur ser du på det polariserade världsläget i dag, med krig i Europa och Mellanöstern?

– Emellanåt blir man så arg och förbannad och upprörd över att det inte finns någon lösning på det hela. Det går inte att göra det fredligt, det är hemskt.

Ur ett historieberättande perspektiv tror Lindqvist att kommande generationer ser på dagens skeenden med andra ögon än vi gör just nu.

– Det är mycket möjligt att man sen om 20–30 år när man läser världens historia, om vi finns kvar, att tredje världskriget började med ryssarnas inmarsch i Ukraina.

Lindqvist har bott i Mellanöstern i flera år. Han arbetade som utrikeskorrespondent i Beirut och Kairo, och har följt konflikten sedan slutet av 1960-talet. Han ser dystert på situationen i dag.

– Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att han ska bomba ut Hamas en gång för alla. Även om han gör det, så kommer det ju att komma grupper med andra namn, som ska hämnas. Och så går det vidare. Det är som den tusenhövdade hydran, om man hugger av ett huvud så kommer det nya hela tiden.

Katarina Pada
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln