Henrik Lindqvist har följt vindkraftens utveckling på Åland från början – ”Unga ser på vindkraft som en konkret symbol för att man gör något för miljön”
Åland började bygga ut sin vindkraft i början av 1990-talet. Henrik Lindqvist, vd för vindkraftföretaget Allwinds, har varit med från början. Han är också projektledare för projekt Långnabba som består av tio vindkraftverk på Eckerös sydspets.
– Ålänningarna har alltid levt av, med och för vinden. Till exempel hade vi ju en stor segelfartygsflotta en gång i tiden, säger Lindqvist.
Han berättar att det var i slutet av 1980-talet som Ålands landskapsstyrelse beslutade att satsa på ett modernt vindkraftverk. Ålands teknologicentrum fick i uppgift att bygga verket.
Det första vindkraftverket, Vinghals, stod klart på Sottunga i januari 1992.
”Vindkraft är bara leksaker”
I samband med detta var Lindqvists far, Harry Lindqvist, mycket bekymrad för Östersjön. Han påbörjade ett eget vindkraftsprojekt vid sin sommarstuga.
– Det var svårt att få finansiering och man sade att “äh, det där med vindkraft är bara leksaker”.
Men även han fick hjälp av Ålands teknologicentrum och han bildade Ålands Vindenergi Andelslag. Det var så Lindqvist själv kom med i bilden.
– Andelslaget påminde lite om den gamla segelfartygshistorien – alla ägde en liten bit. Vi fick en enorm respons då vi skulle bygga vårt första vindkraftverk ute på Eckerö.
År 1995 byggdes verket Preciosa, som fick sitt namn efter det första åländska segelfartyget som seglade över Atlanten.
Tackade nej till 3 miljoner
Efter det kom större investerare in i bilden. Aktiebolaget Ålands Vindkraft bildades. Fram till ungefär år 2000 byggde andelslaget och aktiebolaget vindkraftverk i gemensam regi. Sedan gick Åland med i den öppna nordiska elmarknaden.
– Över en natt sjönk ersättningen för elen med 60 procent. Landskapsstyrelsen ville inte längre stödja projekten. Man trodde helt enkelt inte längre på vindkraft.
Men vindkraftsbyggarna gav inte upp. Projekt Båtskär startade år 2002 och beviljades 3 miljoner i EU-finansiering.
Till Lindqvists stora förtret fick han dock lov att tacka nej till stödet eftersom projektet stötte på motstånd.
– Att ringa till Bryssel och tacka nej är det svåraste samtalet jag någonsin har gjort.
Arkiv/Sofie FogdeAttityderna förändras
Projekt Båtskär påbörjades trots allt sommaren 2000. En succé, enligt Lindqvist. Projektet blev något av en isbrytare för framtida projekt.
– Det var svårt med acceptansen då vi byggde på Båtskär. Men överlag är attityden mot vindkraft mycket positiv på Åland.
Lindqvist tror också att attityderna förändras genom generationsväxling.
– Unga ser på vindkraft som en konkret symbol för att man gör något för miljön.
Lärt sig den hårda vägen
Lindqvist säger att man behöver vara försiktig med var vindkraftverken placeras i relation till bebyggelse.
– Vi har kanske lärt oss den hårda vägen att myndigheterna ställer vissa krav, men vi måste vara ännu striktare.
Nästa stora projekt som är på gång är något som Lindqvist kallar Östra skärgården, en vindpark som ska placeras söder om öarna Kumlinge och Seglinge. Vindparken ska bestå av cirka 35 vindkraftverk.
– Budgeten är i dag omkring 300 miljoner, vilket är enormt i åländska mått, säger Lindqvist.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.