Hennes uppgift är att styra vattnet – rikligare regn förutsätter nytänk i stadsplaneringen
På Anna Räisänens bord ligger en illustration över det planerade nya bostadsområdet i stadsdelen Rönnudden, invid Hirvensalo parkväg.
– Det är tänkt att femtusen invånare ska bo här, i ett område dit det rinner vatten från en sex kvadratkilometer stor landyta. Dessutom ligger området inte så värst högt ovanför havsvattennivån.
Räisänen är specialexpert på stadsplaneringsavdelningen i Åbo. Hennes tyngdpunktsområde är styrningen av dagvattnet, det vill säga regn- och smältvatten.
Hur kan man då hindra översvämningar i Rönnudden? Dit rinner dagvatten från Lill-Heikkilä, Tallbacka, Tranbacken och Kuppis.
På kartan hittas en metod: En bred kanal med en plats vars planeringsnamn är ”Dagvattenparken”. Här kan vattenmassorna stiga på ett kontrollerat sätt, för att sedan rinna ut i havet nära Hirvensalobron.
Andra metoder är att skapa nya våtmarker eller gräva ned så kallade dagvattenkassetter. Sådant är ändå bara möjligt i områden som inte ännu är utbyggda.
Räisänen är geolog till utbildningen och har arbetat med dagvattenfrågor i åtta år. Hon var också med då det gjordes en regional dagvattenplan för Åbo, S:t Karins, Reso och Lundo.
– För min del började det med ett projekt på Hirvensalo, sedan stod Skanssi i turen. Frågor som berör dagvatten ökar hela tiden.
På Räisänens bord finns ett fotografi från Hirvensalo. Det föreställer ett våtmarksbygge nära Illoissjön. Räisänen pekar på den geologiska karta hon har på väggen.
– Hirvensalo är berg och lera och det byggs i sänkor dit allt vatten rinner. Vi planerar så att områden ska vara trygga på sikt, också efter årtionden.
Jobbet är något av en kapplöpning. Staden växer med fart, samtidigt som klimatförändringen ger allt fler regn.
– I vissa områden av staden är vi helt beroende av rör för dagvattnet. Somliga av dem kan vara från 1930-talet och dimensionerade för helt andra regnmängder.
Skyfall i en stadsdel kan fylla rören i en annan stadsdel innan regnet ens hinner dit.
Räisänen minns störtregnet i augusti 2012. Det föll 63 millimeter regn i Artukais men hela 100 millimeter vid Salutorget. I Port Arthur, dit dagvatten rinner från ett stort område, fylldes många källare.
Läget förvärras då skyfall förekommer samtidigt som högt havsvatten. Mottrycket ökar i dagvattenrören som leder ut i havet. Det finns också andra faktorer som spelar in.
– Tammerfors är i en åsmiljö som suger upp vatten, i Åbo har vi berg och lera.
Metoderna för att bromsa avrinning är avgörande då allt mer av staden yta täcks av tak och asfalt.
– Jag gillar synliga lösningar, element som bidrar till trivseln, säger Räisänen.
Hon nämner Harpunkvarteret och det så kallade Kvartershuset. Byggnaden har ett gröntak som både binder vatten och är en rekreationsplats.
Inom Åbo stad finns numera en särskild dagvattenarbetsgrupp. Medlemmarna från stadens olika sektorer håller varandra informerade om frågor som berör dagvatten.
Dagvattenproblematiken förutsätter enligt Räisänen ett nytänk där exempelvis de som bygger hus och de som anlägger grönrområden tillsammans finner lösningar för hur dagvatten kan utnyttjas och bromsas upp.
– Min geologutbildning har visat sig vara bra men det känns ibland som om jag också borde vara vattenförsörjningsingenjör och landskapsarkitekt, säger Räisänen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.