I början av 2000-talet stannade åttio procent av mammorna hemma med barnen tills de var minst ett år gamla.
Föräldraledigheten och det inkomstbundna bidraget slutar när ett barn är kring nio månader gammalt. Efter det finns det möjlighet till vårdbidrag.
En del kommuner betalar dessutom ett tillägg till vårdbidraget.
Enligt en undersökning som Folkpensionsanstalten låtit göra påverkar vårdbidragets storlek mammors återgång till arbetslivet, skriver Fpa i ett pressmeddelande.
Det här i sin tur försenar barnens deltagande i småbarnsfostran.

För stora dagisgrupper påverkar småbarnsfostran

Samtidigt skriver Yle att det för tillfället finns stora brister i småbarnsfostran. Enligt regionförvaltningsverkens övervakningsuppgifter är den största bristen gruppernas för stora storlekar och mängden personal per barn.
Marja-Liisa Keski-Rauska på Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk säger till Yle att det största problemet nog ligger i lagstiftningen.
– Tolkningen av lagen skiljer sig mellan personalen och arrangörerna av småbarnsfostran. Vi får många anmälningar och förfrågningar kring hur lagen ska tolkas.
Övervakningsmyndigheterna har redan skridit till verket och kommer att intensifiera övervakningen av småbarnsfostran.

Kvotledigheter för den andra föräldern

Enligt Folkpensionsanstalten fördelas föräldraledigheterna ojämnt mellan föräldrarna. Långa vårdperioder försvagar kvinnornas sysselsättningsgrad samtidigt som pensionerna minskar.
Fpa föreslår att den inkomstbaserade föräldraledigheten skulle förlängas så att den andra föräldern får en egen kvot.
– Genom att förlänga föräldraledigheterna skulle behovet av vårdbidrag minska och kommunernas belastning på småbarnsfostran för de allra minsta skulle minska. Om vårdbidragets storlek trappas ner i den takt barnet växer skulle också de långa vårdledigheterna troligen förkortas, säger Tapio Räsänen på Fpa.