UPPDATERAD: Hemmasittarna blir allt fler – Åbo försöker hitta unga med ångest och hjälpa dem
Man talar så ofta om hur viktigt det är att satsa på förebyggande arbete.
Därför är det glädjande då man också gör något och satsar på det förebyggande arbetet, som till exempel nu i Åbo.
I måndags började de första sjukskötarna specialiserade på psykiatri arbeta i fjorton finska skolor i Åbo i samarbete med skolhälsovården (TS 2.4.2019).
Det gäller både skolor med elever i årskurserna 7–9 och skolor på andra stadiet.
Eleverna i de här skolorna har haft tur.
Genom att sjukskötare specialiserade på psykiatri knyts till skolorna ska det vara lättare att fånga upp unga med ångest och andra psykiska problem för att kunna hjälpa dem i ett allt tidigare skede.
Till psykiatriskötarna kommer eleverna från skolhälsovården eller elevvården, då de möjligheter som finns där inte längre räcker till för att hjälpa.
Sammanlagt ska tio sjukskötare specialiserade på psykiatri jobba i de finska Åboskolorna senast från och med augusti.
Önskvärt är att det i framtiden finns möjligheter också för elever i svenska Åboskolor att få motsvarande hjälp. (Se uppdaterad kommentar under ledartexten.)
Den som är ung och behöver hjälp med ångest och depression eller liknande ska få sådan, det ska inte vara en språkfråga.
Tänk så mycket lidande som kunde undvikas om fler skolhälsovårdare eller kuratorer kunde säga: ”hej, jag vet vem som kan hjälpa dig”, och hänvisa till grannrummet där det finns psykiatrisk specialistvård att få.
Naturligtvis är det inte riktigt så enkelt, men det är betydligt lättare att få hjälp om den finns tillgänglig än om den inte finns.
Åbos satsning känns extra viktig med tanke på att köerna till den ungdomspsykiatriska polikliniken är lång, samtidigt som ångest, depression och psykisk ohälsa blir allt vanligare bland barn och unga.
Och det blir inte bättre när de unga blir lite äldre – ÅU skrev i februari (20.2.2019) om flera månaders kö till Studenthälsans psykologer i Åbo.
Ju tidigare professionell personal kan gripa in i ungdomars illamående, desto bättre möjligheter för att kanske kunna få den unga på fötter igen.
I Reso har man gått steget längre och har redan i fem års tid i skolorna haft en sjukskötare specialiserad på psykiatri som jobbar med yngre elever, i årskurserna 1–6.
Hon säger att symptomen ännu i den åldern är lindrigare och därför lättare att åtgärda. (TS 2.4.2019).
Svenska Yle har intervjuat åboländska ”Emil” som försöker avsluta grundskolan som 18-åring (svenska.yle.fi).
Det är sorglig läsning – även om den också inger hopp.
Det går att komma igen.
Nu har han kommit så långt att han planerar för framtiden och vet vad han skulle vilja göra.
Om han klarar av det.
Han är bara ett exempel på de så kallade hemmasittarna, unga människor som inte kommer i väg till skolan på mornarna.
Han kan egentligen inte säga varför han stannade hemma.
Vissa kvällar hade han tänkt att han skulle ta sig till skolan följande dag. Men så blev det inte så.
Ju mer han var frånvarande, desto svårare blev det att hänga med.
Och så var den negativa spiralen i gång.
Det dröjde länge innan han fick en diagnos.
Då hade det gått så lång tid att symptomen hade förvärrats.
Numera får han också panikattacker.
Ingen ung människa ska behöva må dåligt.
Ingen ska behöva må dåligt en längre tid, så att allt bara blir värre.
Alla städer och kommuner borde följa Resos och Åbos exempel.
Att ta in psykiatrisk specialistvård i skolorna är en åtgärd som kan ha stor betydelse för att förhindra att unga människor slås ut och marginaliseras.
Det handlar naturligtvis om resurser – men också om prioriteringar.
Det är trots allt dyrare för samhället att försöka rehabilitera utslagna unga och få dem att återgå till att bli en del av samhället, än att satsa på det förebyggande arbetet.
Sedan är det en helt annan fråga varför så många barn och unga i dag mår så dåligt och hur det ska kunna åtgärdas på ett mer systematiskt plan.
Någonting har gått fel och det är de unga som drabbas.
UPPDATERAD 3.4.2019 klockan 11.40: Också svenska skolor i Åbo får psykiatrisk hjälp, påpekar Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning vid Åbo stad (3.4.2019): ”Rekryteringen av en svenskspråkig psykiatrisk sjukskötare är på gång och sjukskötaren kommer att vara placerad i St: Olofsskolan/Katedralskolan. En av de tio som rekryteras kommer alltså att jobba i de svenskspråkiga skolorna.”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.