Hemlighetsfullt sällskap har fått en ny stormästare – ”Vi tror på en högre makt”
Henrik Nylander är från och med 6 maj ny stormästare för frimurarna i Finland.
Frimurarskapet är en lång process som för Nylander har länge varit en del av hans vardag. Efter ett medlemskap på 30 år kröntes Nylander till stormästare för Frimurarna i Finland.
– Till de efterlängtade egenskaperna av en stormästare hör ledarskap och nyfikenhet. Också förmågan att komma överens med flera människor är viktigt, säger Nylander.
Lucas EkbladNylander som föddes på barnabördshuset von Heideken i Åbo är utbildad diplomingenjör från Åbo Akademi. Efter en lång karriär inom byggbranschen så är han numera pensionär. Detta år firar frimurarna i Åbo 100-årsjubileum, något som Nylander tycker är värt att uppmärksamma.
– Under jubileumsåret vill vi marknadsföra oss själva för att rekrytera nya medlemmar. Vi kommer förutom olika öppna seminarier också ordna månatliga utställningar, säger Nylander.
Frimureriet kom till det unga självständiga Finland 1922, när de finsk-amerikanska frimurarna beslutade att frimureriet skulle etableras i det gamla hemlandet.
Det var andra gången som frimureriet kom till Finland. År 1756 grundades den svenska S:t Johannes frimurarlogen S:t Augustin i Åbo. Den flyttades kort därefter till Sveaborg.
Tsar Alexander I förbjöd frimureriet i Ryssland 1822 och verksamheten upphörde naturligtvis också då i storfurstendömet Finland.
Lucas EkbladFrimureri som verksamhet har formen av olika enheter världen över. Dessa enheter är självständiga i från varandra, men följer långt samma principer och ritualer. Dessa enheter betecknas som loger, alltså lokalavdelningar av ordenssällskap. Även om organisationen inte anser sig som religiös, så genomsyras aktiviteterna av bibliska drag.
Lucas EkbladEfter att Finland blev självständigt 1917 växte tanken om att starta en verksamhet även i Finland. Initiativtagarna var de amerikansk-finska frimurarna.
Den första logen i Finland upprättades av storlogen från New York. År 1922 hade Finland sin första egna loge. Några år senare grundades St Henrik-logen, under det svenska systemet, i Åbo.
Frimureriets ursprung är svårt att bevisa, men många tror att frimureriets rötter i sin nuvarande form kan spåras tillbaka till det tidiga 1600-talets Skottland och Irland.
För att gå med i en loge krävs det att två andra frimurare ställer sig som faddrar till den blivande brodern.
Lucas EkbladEn stor del av den finländska kultureliten i början av 1900-talet gick med i frimurarna, däribland Jean Sibelius. Men vad fick då honom och andra att söka sig till frimurargemenskapen?
Moralfilosofi och idéer från upplysningstiden är viktigt för frimurarna. Den färska finska stormästaren Henrik Nylander säger att gemensamt för alla frimurare är det faktum att man vill ha någonting djupare i livet, någonting djupare än det vardagliga livet.
– Vi tror på en högre makt. Det är någonting man vill ha och det var någonting jag lärde mig då jag blev en frimurare, säger Nylander.
Dogmer och politisk inriktning diskuteras inte under våra sammankomster, säger Nylander.
– Vi reflekterar över oss själva. På så sätt lär man sig nya saker om sig själv.
Frimurarna i Finland har ungefär 7300 medlemmar varav 450 hör till logerna i Åbo.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.