Kim Lund 16.01.2022 07:002

I en lägenhet bakom en anonym dörr i ett höghus i Åbo jobbar Aino och Hannaneh från Aurala settlement. Här möter de personer som har utsatts för hedersrelaterat våld. Ämnet är laddat och av säkerhetsskäl publicerar ÅU därför inte Ainos och Hannanehs efternamn. De vill inte heller vara med på bild. I fjol träffade de 50 klienter.

– Hedersrelaterat våld sker oftast i det fördolda och vi möter endast en bråkdel av offren. Den som utsätts för våldet förstår vanligtvis inte själv att hen är ett offer och tröskeln för att söka hjälp är hög, säger Aino och Hannaneh.

Hedersrelaterat våld är ett vitt begrepp som kan omfatta allt från mord, misshandel, förföljelse, till förtryck och strikta regler på vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. En kvinna kan till exempel inte få gå ensam till läkaren, eller ha ett eget bankkonto. Föräldrarna kan förbjuda sina barn att använda sociala medier eller hindra dem från att delta i hobbyverksamhet och träffa vänner.

Det finns exempel i Åbo på hur äldre syskon övervakar och kontrollerar sina småsyskon i skolan och det har hänt att barn plötsligt har försvunnit och skickats till hemlandet för att ”uppfostras” eller till och med tvingats att gifta sig. Rädslan att tappa kontrollen över sina barn och sin familj och därmed förlora sin heder och sitt anseende inom det egna samfundet är den främsta orsaken till hedersrelaterat våld.

Man kan inte stämpla en hel religion eller kultur. Våld är alltid våld oberoende av vem som utövar det och vem som helst kan begå fruktansvärda våldsdåd.

Fenomenet är inte nytt i Finland, men det är först de senaste åren som man har tagit itu med problemet och vågat föra fram det i den offentliga debatten. Kunskapen om våld som är relaterat till heder saknas ofta hos myndigheterna och inte heller i skolor och inom den tredje sektorn vet man tillräckligt för att kunna ingripa ifall man ser att ett barn far illa.

Det börjar visserligen finnas mera information i ämnet och på vissa håll i landet finns det kunnig personal inom elevvården och på vårdcentralerna. Men det finns skäl att bli bättre.

– Det finns fördomar kring ämnet och många tänker att våldet hör till någons kultur eller religion och att det inte går att ändra på. I Finland är vi också väldigt försiktiga att blanda oss i saker som vi upplever vara en familjeangelägenhet. Av rädsla för att stämplas som rasist vill man inte heller ta tag i frågor som berör just kultur eller religion, säger Aino och Hannaneh.

Våld i närstående relationer är ett nationellt och universellt problem som inte pågår endast i familjer med invandrarbakgrund. Våldshandlingar sker också finländska hem och i vissa religiösa samfund och etniska grupper bestående av infödda finländare.

– Man kan inte stämpla en hel religion eller kultur. Våld är alltid våld oberoende av vem som utövar det och vem som helst kan begå fruktansvärda våldsdåd, säger Aino.

Det finns också stora skillnader i hur olika religiösa eller etniska samfund förhåller sig till hedersrelaterat våld. Bara för att man hör till en viss etnisk eller religiös grupp, kan man inte dra några slutsatser om hur den enskilda individen eller familjen ser på saken.

Inte bara män som utövar hedersrelaterat våld – också kvinnor deltar

I motsats till de inhemska våldsdåden inom familjen kännetecknas det hedersrelaterade våldet och förtrycket av att det oftast utövas av en större grupp individer, vanligen offrets släktingar och vänner. Någon kan ha sett en ungdom på stan som klär sig på fel sätt eller går hand i hand med fel person. Informationen går vidare till familjen som känner att deras heder går förlorad och att flickan eller pojken har svikit familjen. En skilsmässa eller att en änka inleder ett nytt förhållande ses inte heller med blida ögon.

Situationen är ofta svårast i familjer där föräldrarna har kommit till Finland från ett annat land och deras barn är födda eller uppväxta här. Barnen har blivit en del av det finländska samhället och har haft det lättare att integrera sig, medan de vuxna kan uppleva ett starkt utanförskap. I ett främmande land kan därför reglerna och kontrollen vara hårdare än vad de skulle vara i hemlandet.

– Föräldrarna kan vara välutbildade, de kan ha haft ett bra jobb och en viktig position i hemlandet. Efter flytten till Finland ser de all respekt gå upp i rök och de mister den ställning som de har haft. Därför är det viktigt för dem att känna att de har kvar sina roller familjeöverhuvuden och att de inte tappar ansiktet inför samfundet och familjen.

Det är inte bara männen i familjen i som utövar fysiskt våld eller påtryckning. Lika vanligt är det att mammorna, systrarna eller svärmödrarna deltar.

– En kvinna har lika mycket att förlora om hon anses vara en dålig mor, säger Hannaneh.

Förtrycket riktas sig inte heller alltid enbart mot familjens flickor eller kvinnor. Om pojkarna tillhör en sexuell minoritet eller sällskapar med fel sorts flicka kan det få obehagliga följder.

Det är också viktigt att poängtera att religioner och kulturella traditioner kan tolkas på olika sätt och man kan se världen från olika synvinklar.

Att lösa problemen är ingen lätt uppgift. Aino och Hannaneh samarbetar därför med socialtjänsten, barnskyddet, Polisen och olika frivilligorganisationer Det är frågan om svåra och långa konflikter som kan ha pågått i generationer och som inte kan lösas i en handvändning.

I första hand koncentrerar man sig på offret och lyssnar på hens historia och upplevelser, men Aino och Hannaneh kommer inte med några pekpinnar. Snarare gäller det att ge olika alternativ på hur hen kan frigöra sig och berätta var man kan få hjälp, hur man gör en brottsanmälan och var man kan få juridisk hjälp.

– Vi tar ett steg i taget. Huvudsaken är att offret känner att någon lyssnar på hen och inte lämnas ensam åt sitt öde. Men det finns inga lätta lösningar. En skilsmässa kan förvärra situationen och att göra en brottsanmälan kan göra att våldet eskalerar, säger Aino.

Men det är inte bara offret som behöver hjälp. När tiden är mogen och om offret så vill, träffar Aino och Hanneneh också förövaren eller förövarna.

– Vi försöker få dem att respektera andra människors val och ge dem alternativa lösningar på hur de kan lösa konflikter utan att använda våld. Det är också viktigt att poängtera att religioner och kulturella traditioner kan tolkas på olika sätt och man kan se världen från olika synvinklar. Det finns alltid hopp om att få till stånd en förändring.

Bland annat här kan du få hjälp om du utsätts för hedersrelaterat våld: Skyddshemmet i Åbo 025-134 100, Sopuprojektet 050-316 77 03 (9-16) eller aino.sopu@aurala.fi, hannaneh.sopu@aurala.fi
Mera information finns på Auralas webbsida www.sopu.aurala.fi

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln