REPORTAGE
”Havets regnskog” kan vara kopplad till färre vibriobakterier – ÅA forskar kring sjögräs i Korpoström
Varje dag försvinner en fotbollsplan av sjögräs i världen.
Karine Gagnon, ÅA-forskare
Åttio hinkar i tjugo containrar. Fyra tuber per hink som ska fyllas med vatten. Ner med röret, in i tuben, på med locket, in i fryspåsar och via en kylkass in i kylskåpet eller frysen.
Provtagningen är en dryg process, det hela tar två och en halvtimme. Men varken Sarah Rühmkorff eller Karine Gagnon räds det nödvändiga jobbet.
– Det här är den enkla biten. När vi tar prover ute till sjöss går det lätt en hel dag, säger Rühmkorff.
Arkiv/Alexandra GranbergRühmkorff studerar biologi vid Kiel-universitetet CAU i Tyskland. Nu gör hon sitt magisterprojekt här vid Åbo Akademis fältbas i Skärgårdscentrum Korpoström. Hon och Christian Pansch-Hattich, biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid ÅA, har designat och satt upp hela experimentet, tillsammans med ÅA-forskaren Lukas Meysick.
Infrastrukturen i Skärgårdscentrum är ny för i år och ska bidra till många fler klimatexperiment framöver.
– Nästa år kommer vi att köra ett liknande experiment där vi ska utsätta hälften av containrarna för ett scenario som motsvarar klimatförändringen. Det blir troligen ett scenario av fler värmeböljor, lägre salthalt och övergödning, enligt uträkningarna för år 2100, säger Pansch-Hattich.
Alexandra GranbergDe åttio hinkarna innehåller alla möjliga kombinationer av sjögräs, blåmusslor och östersjömusslor. Alla containrar och hinkar fylls med samma havsvatten som cirkuleras genom ett rör från havet rakt utanför bryggan.
De marina värmeböljorna som registrerats i år utgjorde en extra faktor i mätningarna. Som varmast uppmättes vattentemperaturen på tre meters djup till 20 grader.
De flesta tänker inte på att havets sediment och ekosystem är viktiga kolsänkor.
Christoffer Boström, forskare vid ÅA
Trots att vattnet och ljuset i hinkarna är reglerade så de långt motsvarar den verkliga havsmiljön, är de kontrollerade miljöer.
Syftet med ett sådant experiment är att kunna isolera och mäta enskilda faktorer som kan tänkas påverka det marina livet och olika arters levnadsmiljö. Till exempel mäts temperatur, salt- och näringshalt, vilka påverkar sjögräsets tillväxt.
Vattenproverna ska tas med jämna mellanrum under månaderna juni–september, sjögräsets tillväxtperiod, för att ta reda på hur Skärgårdshavet och Östersjön egentligen mår.
Alexandra GranbergEU-finansiering för två olika projekt har möjliggjort forskningen vid Korpoström.
Det ena projektet, NordSalt, handlar om strandnära våtmarker och strandängar i Norden, och deras roll som kolsänka.
– De flesta tänker inte på att havets sediment och ekosystem är viktiga kolsänkor, säger Christoffer Boström, biträdande professor i miljörelaterad Östersjöbiologi vid ÅA.
– En av de stora utmaningarna för forskare och beslutsfattare, är att första vad kombinationen av lokala stressfaktorer – som muddring och övergödning – och globala förändringar, som försurning av havet och minskad salthalt, innebär.
Trots det säger Boström att Östersjön har en rätt hög motståndskraft (han använder det finska ordet ”sisukas”), och att lokal återhämtning kan ske snabbt.
Mycket gott görs för Östersjön och enligt honom kan man inte längre säga att det blir sämre. Men Skärgårdshavet mår inte bra och än är det en lång bit kvar, en eller två generationer tippar Boström, tills Östersjön kan bli helt återställt.
Christoffer BoströmHavets regnskog
- Sjögräs lever i grunda kustområden i så gott som hela världen.
- De växer på mjukbotten, och hjälper på så vis till att stabilisera havsbottnen och förebygga kusterosion.
- Flera fisk- och ryggradslösa arter är beroende av sjögräsängar för näring och skydd.
- Sjögräs är en av jordens viktigaste kolsänkor: Det kan binda koldioxid upp till 35 gånger snabbare än tropiska regnskogar, och upptar 10 procent av havets koldioxid.
- Samtidigt är det ett de mest hotade ekosystemen och har minskat i takt med att haven förändras.
- Sjögräs kan föröka sig antingen sexuellt, med fröpollen, eller vegetativt, genom rötterna. I de senare fallet kan en enda individ bilda en hel, klonad äng.
- Restaurering av sjögräs är relativt nytt. I USA:s Chesapeake Bay har det gjorts med stor framgång genom att sprida ut frön på havsbottnen. I Skärgårdshavet, där vegetativa arter dominerar, har man planterat växterna för hand.
Källor: WWF, Åbo Akademi, m.fl.
Ålgräset är en av de viktigaste fröväxterna i Östersjön och dess roll för det marina livet, biodiversiteten, som kolsänka och för havets överlevnad överlag, ska inte underskattas.
– Ålgräsängar är som Östersjöns korallrev, säger Boström.
Det unga Östersjön är som känt det hav som förändras snabbast i världen. Och sjögräsarter som ålgräset är mycket känsliga för ändringar i sin miljö, eftersom en hel sjögräsäng kan vara en klon, alltså härstamma från en och samma planta.
– Dör klonen är chanserna för naturlig återväxt mycket små, eftersom ålgräset inte sprider sig med frön hos oss. Varje dag försvinner en fotbollsplan av sjögräs i världen, säger Karine Gagnon.
Gagnon är forskare vid ÅA sedan sex år. Hon har bland annat jobbat med marin restaurering där man för hand planterar sjögräs på havsbottnen.
Alexandra GranbergDet andra projektet, BaltVib, handlar om de nu aktuella vibriobakterierna, och görs i samarbete mellan sju Östersjönationer under ledning av tyska IOW – Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde.
Efter den omfattande provtagningen och en lunchpaus på land, packas hälften av proven – de som varit i kylskåpet – in i två kylkassar. De lassas i den knappt sex meter långa pulpetbåten som står som ÅA:s forskningsfarkost.
Vi ska möta det tyska forskningsfartyget Elisabeth Mann Borgese som ligger ankrat fem minuter utanför Skärgårdscentrum. Fartyget har kommit över finska gränsen kvällen innan. På grund av coronarestriktioner får de inte lov att ta i land.
Den lilla pulpetbåten förtöjer vid sidan av det stora fartyget där några glada miner står på däck, och kylkassarna byter händer.
Tjugo personer, hälften marina forskare och hälften besättning, har bott ombord på fartyget i snart två veckor. De har åkt runt i Östersjön och tagit prover utanför Tyskland, Estland och nu Finland.
Alexandra GranbergI Tyskland har vibrioinfektioner årligen orsakat enstaka dödsfall under en längre tid, medan fallen i Finland fram till i sommar har varit rätt så marginella.
– Då havet värms upp ökar vibriobakterierna, bland annat här i Östersjön, säger marinbiologen Matthias Labrenz, som leder BaltVib-projektet.
Labrenz har forskat i vibriobakterier i flera år, både i tropiska förhållanden söder om Kina och i Östersjön.
Han berättar att av de cirka hundra sorters vibriobakterier som vi känner till, är tio procent patogena. Endast fyra sorter kan orsaka infektioner hos människan. De flesta vibriobakterier är en naturlig del av det marina livet och vissa, oskadliga sorter trivs bra med sjögräs.
Alexandra GranbergTidigare forskning har upptäckt att det förekommit färre (skadliga) vibriobakterier i områden med mycket sjögräs. Just den här forskningen utgår därför från att förekomsten av sjögräs kan minska på de skadliga vibriobakterierna.
– Men till exempel blåmusslan, som filtrerar vatten, kan också spela ha en inverkan. Det är det vi ska ta reda på, säger Christian Pansch-Hattich.
Vi träffar Matthias Labrenz en bit bort från moderskeppet, ombord på en motorbåt tillsammans med fyra dykare. De är i full gång att dyka efter prover från havsbottnen, som sedan ska jämföras med ÅA:s prover från bassängexperimentet. (Se fler bilder längst ner i artikeln.)
Framtida steg blir att testa olika lösningar för att försöka minska på vibriobakterier vid badställen, säger Pansch-Hattich.
I det långa loppet måste havets välmående ändå vara en central del av lösningen.
– Redan för flera år sedan förutsågs vibriobakterierna öka och nå de norra delarna av Östersjön. Detta på grund av högre havstemperaturer under längre perioder, som är kopplade till klimatförändringen. Nu har det hänt, säger Matthias Labrenz.
Flera droppar bildar ett hav
Inför klimatförändringen känner sig många överväldigade och förlamade, och tror att de som individer inte kan påverka.
Det här är inte sant, instämmer alla forskare som ÅU pratat med: Ändringar måste ske på flera nivåer, inte bara industriellt och globalt, och alltid kan man göra något.
Utöver de tre stora – konsumtion, boende och transport – tipsar de om några enkla saker du som individ kan tänka på när du rör dig ute i skären:
- Ankra inte där du vet att det växer mycket sjögräs.
- Muddra inte vid din strand, så undviker du att skada bottnen och dess växtliv.
- Sakta ner farten i båten.
- Skräpa inte ner.
- Följ med havet under säsongen och ta reda på läget just nu. Under känsliga perioder, till exempel värmeböljor, är det speciellt viktigt att inte överbelasta havet ytterligare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.