Hästar och hundar deltar i digital andakt på Kimitoön
Filminspelning pågår. Kaplan Karin Donner bland sina hästar och församlingspastor Julia Lundstén bakom kameran. Foto: Emilia Örnmark
Hemma hos kaplan Karin Donner, det vill säga i prästgården i Västanfjärd, arrangeras och planeras det för fullt denna dag. På plats är också församlingspastor Julia Lundstén och Kimitoöns församlings tf kantor Anton Nervander.
Här ska det nämligen bli filminspelning av ”Andakt med djuren i naturen” om en stund.
— Jag ville ha hästarna med på något sätt. Husdjur är viktiga för folk. Jag läste något som en diakon skrev om att det alltid poängteras att man ska ta hand om varandra, men att man sällan pratar om djuren. Det är viktigt att man respekterar även dem, säger Donner om sin idé.
Församlingspastor Julia Lundstén, kaplan Karin Donner och tf kantor Anton Nervander. Foto: Emilia Örnmark
Tre hästar, två hundar
Hästarna som strax ska bli filmstjärnor är 25-åriga finnhästen Leevi Lennokas, dressyrhästen Jonne, som är av raser frieser och Barbies Pride, som härstammar från en släkt med framgångsrika travhästar.
Senare faller strålkastarljuset också på blandrashunden Kaxen och collien Silver.
Leevi Lennokas och Jonne (bakom) har besök av församlingens filmteam. Foto: Emilia Örnmark
Lundstén tillägger att förutom djurens fysiska närvaro i denna andakt, kan man se saken i ett vidare perspektiv och tänka på djurtransporter och oetisk köttproduktion.
— Jag tänkte att vi är inne i hagen med hästarna, inte är väl någon rädd? säger Donner, och går efter ett lass hö för att locka hästarna till rätt plats.
Alla kliver in i hagen med utrustning och instrument och får en lite misstänksam, men nyfiken blick av hästarna. Inspelningen kan börja.
Donner sitter på en sten och läser sin andaktstext och hästarna tuggar rofyllt i bakgrunden. Lundstén sköter inspelningen.
Kaplan Karin Donner håller andakt på hemgården bland hästarna. Foto: Emilia Örnmark
Senare blir det dags för Nervander att bjuda på ett musikinslag, psalmen Herren är i sitt heliga tempel, med gitarr och sång. Denna mångsidiga musikant är för Kimitoöborna kanske främst bekant med dragspelet i famnen, men Nervander spelar också gitarr, orgel och piano.
Andakt med djuren i naturen kommer att kunna ses från Youtube (Kimitoöns församling) från och med den 5 maj, och delas också på församlingens Facebooksida. Varje vecka finns två eller tre nya inspelningar från församlingen.
Församlingens tf kantor Anton Nervander stämmer upp till Herren är i sitt heliga tempel. Julia Lundstén bakom kameran. Hunden Kaxen är med på ett hörn. Foto: Emilia Örnmark
”Det är hemskt att inte träffa folk”
För Kimitoöns församling har rådande coronaförhållanden ställt allting på ända.
— Vår verksamhet går ut på att träffa människor, men nu kan vi inte göra det, säger Lundstén.
— Det är hemskt att inte träffa folk. Många är ledsna och mår dåligt, säger Donner.
Digitalt material kompenserar delvis
Gudstjänster, gruppdiskussioner, barnkören, andakter och personmöten är några exempel på sådant som nu inte kan arrangeras på vanligt sätt. En del kan man kompensera med digitalt material, till exempel andakter, pysselstunder och musik. Men den personliga kontakten saknas.
— De som fyller 85 eller 90, och mer än så brukar vi uppvakta med blommor, men nu sköter vi det genom telefonsamtal, säger Lundstén.
— Begravningar har vi helst utomhus, och antalet närvarande är begränsat till de närmaste anhöriga. Dop och vigslar har de flesta valt att skjuta upp, säger Donner.
Lundstén har för vana att under begravningar ta var och en av de närvarande i hand och säga några ord – att det nu inte är möjligt tycker hon känns trist.
Donner nämner jordfästningssamtalen då man pratar om den bortgångnas liv med de anhöriga – att sköta detta per telefon tycker hon känns konstigt.
Lundstén har känslan av att de flesta ändå tror på att vi fixar det här, så länge man tålmodigt går enligt psalmtexten ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder”.
Skriftskolan kan genomföras
Skriftskolan har man dock kunnat genomföra med gott resultat: det mesta var klart innan coronan, och konfirmationslägret hade man redan då bestämt att inte ordna, på grund av logistiska orsaker.
– Men ungdomarna saknar nog träffarna. Det brukar vara mycket skratt, och så leker vi ju också, säger Donner.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.