Hårda sparkrav när Västra Nylands välfärdsområde gör upp budget – ”Jag har svårt att acceptera detta”
Fullmäktigegrupperna inom Västra Nylands välfärdsområde förhandlar just nu om budgeten för nästa år.
Omkring 50 miljoner euro borde sparas och välfärdsområdets direktör Sanna Svahn har föreslagit ett antal åtgärder. Och den här gången är de konkreta.
– I detta budgetförslag har vi presenterat potentiella lösningar för att snabba på invånarnas tillgång till vård, garantera säkerheten, utveckla tjänsterna och underlätta arbetet för yrkesverksamma inom social och hälsovården och räddningsväsendet. Vi är beredda på att följa upp och utvärdera de effekter som olika åtgärder har på totalkostnaderna, välbefinnandet i arbetet och tjänsterna för patienter och klienter. Vid behov måste vi också kunna göra justeringar för att trygga invånarnas tjänster, vår högsta prioritet, säger Svahn i ett pressmeddelande.
”Jag har svårt att acceptera detta”
SFP:s riksdagsledamot Henrik Wickström är andra vice ordförande i styrelsen för Västra Nylands välfärdsområde. Han plockar fram några lokala och personliga orosmoment bland förslagen som kommer av välfärdsområdets direktör.
– Vad är framtiden för vårdcentralen och bäddavdelningen i Hangö? Vad innebär digitaliseringen av dagverksamheten för äldre? Man har också pratat om att minska på antalet lediga dagar för närståendevårdare.
– Det är tråkigt att det har lagts fram som alternativ. Närståendevårdarna gör ett viktigt och tungt arbete.
Wickström säger att det också finns ett förslag om att häva det privata avtalet om tandvård i Ingå.
– Tjänsteinnehavarna vill ha ett nollresultat eftersom man inte vill råka ut för finansministeriets utvärderingsförfarande, säger Wickström.
Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa ett överskott under en treårsperiod. Ett underskott i balansräkningen måste täckas inom tre år, annars kan finansministeriet inleda ett utvärderingsförfarande.
Wickström påpekar ändå att det tillsvidare är fråga om endast förslag.
– Det har inte fattas några beslut i politiska organ. Vi hoppas att vi kan hitta lösningar som gör att vi kan undvika de föreslagna inbesparingarna.
Det är nu det jobbet bör göras. Styrelsen möts på måndag och fullmäktige behandlar budgeten den 12 december.
– De kommande veckorna är avgörande. Jag har svårt att acceptera detta.
Fel val kan bli dyrare
I Varha, Egentliga Finlands välfärdsområde, var styrelsen oenig om man skulle möta finansministeriets sparkrav på en gång eller strunta i det och vänta på att staten skjuter in mer pengar senare.
– Jag tror att det är sådant som diskuteras i samband med förhandlingarna hos oss. Vi måste noga analysera vilka effekter olika åtgärder kan ha. Det finns en risk att åtgärder kan leda till ökade kostnader på sikt. Till exempel kan en stängning av en bäddavdelning leda till att vi måste köpa platser av HUS om vi inte har ersättande platser i egen regi.
LÄS OCKSÅ
Varha sparar 42 miljoner mindre än planerat – styrelsen godkände inte balanseringsprogrammet
Varhapolitiker: ”Vi håller på att fatta ett beslut som ingen här gillar”Wickström säger att han har förståelse för tjänsteinnehavarnas sits.
– De måste följa lagen. Men jag anser själv att man förhåller sig överoptimistiskt till hur vissa förslag skulle fungera. Välfärdsområdet är ett stort maskineri i sig. Det är inte så där bara att införa till exempel digitala tjänster. Man måste lära klienter och personal att använda digitala verktyg. Det är också resurskrävande.
– Välfärdsområdena försöker förstås signalera till statsmatken att man måste se över vårdfinansieringen. Vi kan inte ha en finansiering som tvingar alla områden ner på knä. Nu mäts förtroendet för välfärdsområdet. Vi måste fundera väldigt noggrant på vad vi gör, även nationellt.
Tufft läge
Välfärdsområdets ekonomiska prognos för 2023 visar ett underskott på 86 miljoner euro. Underskottet som bildats under 2023 ska täckas före utgången av 2026.
Budgetförslagen har utarbetats så att ekonomin är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret.
På grund av underskottet och situationen för välfärdsområdets ekonomi, finansiering och verksamhet har det på välfärdsområdet inletts den 23 oktober 2023 samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. Målet är att minska fasta kostnader med 55 miljoner euro från och med början av 2024 samt genomföra omstrukturering av verksamheten.
Behovet av ekonomisk balansering, det vill säga minskningen av de bestående nettokostnaderna, uppgår totalt till cirka 100 miljoner euro för åren 2024–2026.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.