Hård kamp om EU-pengar – landskapen tvistar om hur EU-stöden för nästa programperiod ska fördelas
J-O EdbergKari Häkämies, landskapsdirektör i Egentliga Finlands förbund. Foto: J-O Edberg
– Situationen är svår. Landskapen ligger långt ifrån varandra.
Det säger Kari Häkämies, landskapsdirektör i Egentliga Finlands förbund, om den nationella beredningen av den nya programperioden för EU:s regional- och strukturpolitik.
I praktiken handlar det om hur pengarna från EU:s strukturfonder ska fördelas mellan landskapen och regionerna åren 2021–2017.
EU föreslår att Finland får en pott på 1,6 miljarder euro. Av det beloppet är drygt en miljard sådana pengar som Finland själv får bestämma om hur de fördelas.
Det är de här pengarna man tvistar om.
Beredningen av programinnehållet och hur pengarna ska styras pågår för fullt där landskapsförbunden, NTM-centralerna, kommunerna och olika intressegrupper är involverade.
Det förhandlas och lobbas på flera nivåer under beredningen som sker inom två stora områden.
Det ena området omfattar elva landskap i södra och västra Finland, det andra består av sex landskap i östra och norra Finland.
Nyligen möttes landskapsdirektörerna från alla landskap för förhandlingar.
Men parterna har svårt att komma överens.
En dragkamp pågår mellan de båda storområdena kring programinnehållet och styrningen av pengarna.
Landskapen i södra och västra Finland kräver att EU-pengarna ska fördelas på ett rättvisare och jämnare sätt än tidigare.
I praktiken betyder det att man vill ha mera EU-pengar till södra och västra Finland under den nya programperioden, något som landskapen i östra och norra Finland vägrar gå med på.
I den förra programperioden var landet indelat i olika områden där östra och norra Finland med sin glesbygd och områden med liten tillväxt fick betydligt mer EU-pengar än södra och västra Finland.
Tarja Nuotio, landskapsförbundets regionutvecklingsdirektör. Foto: J-O Edberg
Nu anser man i södra och västra Finland att skillnaderna i utvecklingen mellan storområdena har jämnats ut och att östra och norra Finland på många områden har kommit i kapp i utvecklingen.
Man anser att det i dagens läge finns skillnader främst inom landskapen i respektive storområden, det vill säga mellan landskapens stadsregioner och övriga regioner, och att det därför inte finns orsak att dela ut pengar enligt tidigare premisser.
Svåra förhandlingar
Hittills har cirka 70 procent av EU:s strukturfondspengar riktats till östra och norra Finland medan landskapen i söder och väster fått dela på resten av pengarna.
Uträknat per invånare har fördelningen för Egentliga Finlands del gett sju euro per invånare.
I fortsättningen vill man ha betydligt mer.
– Sju euro per invånare är alldeles för lite. Vi borde få mycket mera, säger Häkämies.
– Men kampen är hård, förhandlingarna om programperioden blir svåra, säger han.
Landskapsförbundets regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio instämmer.
– Landskapen i östra och norra Finland håller fast vid den tidigare fördelningen och hänvisar till att områdena är glest bebyggda med liten tillväxt och därför är särskilt utsatta. Men vi kan inte gå med på deras krav eftersom landskapen också enligt det nya förslaget får ett extra glesbygdstillägg. Det gör att de trots utjämningen får dubbelt så mycket pengar per invånare och år som landskapen i söder och väst, säger Nuotio.
Enligt det förslag som landskapen i södra och västra Finland presenterat föreslås EU-pengarna fördelas så att Helsingforsregionen och Åland får en summa som motsvarar knappt 16 euro per invånare och år medan södra Finland och västra Finland får 36 euro respektive 34 euro per invånare och år.
BNP per invånare i landskapen 2016. EU-kommissionen använde perioden 2014-2016 som referens för landets BNP när man fattade beslut om EU-stöden för den nya programperioden 2021-2027.
Landskapen i östra och norra Finland föreslås få ett belopp som motsvarar 75 euro per invånare och år.
Nuotio motiverar fördelningen med att alla landskap förutom Helsingforsregionen och Åland hör till samma område i den nya programperioden enligt EU:s senaste beräkningar för ekonomisk tillväxt i landet.
Tillväxten mäts i bruttonationalproduktens (BNP) utveckling.
Enligt EU:s beräkningar är det bara Helsingforsregionen och Åland som har en bruttonationalprodukt som överstiger snittet för EU. I alla övriga regioner är den ekonomiska tillväxten eller BNP lägre än snittet för hela EU:s BNP.
Nuotio säger att beräkningarna visserligen gjordes under perioden 2014–2016 när Finlands BNP var lägre än dagens nivå.
– Men det oaktat har statusen för landets stödområden ändrats inför den kommande programperioden, säger hon.
Skillnaderna mellan regionerna i BNP (bruttonationalprodukten). BNP per invånare är lika med summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år fördelad på antalet invånare.
Hela landet bortsett från Helsingforsregionen och Åland betraktas nu som ett enda stödområde.
– Utgående från den här situationen behöver landets alla regioner en rättvis fördelning av EU-pengarna och satsningar på tillväxt när det gäller företag, sysselsättning, utbildning och innovationer, säger Nuotio.
Det här handlar det om
En nationell beredning pågår gällande innehållet i EU:s strukturfondsprogram för perioden 2021–2027.
Man förhandlar på landskapsnivå om hur EU-stöden från Europeiska socialfonden, ESF, och Europeiska regionala utvecklingsfonden, Euruf, ska fördelas mellan regionerna under programperioden.
EU-pengarna är till för att skapa tillväxt och sysselsättning i regionerna.
EU föreslår att Finland får en pott på 1,6 miljarder euro. Av det beloppet är drygt en miljard sådana pengar som Finland själv får bestämma om hur de fördelas.
Landskapen i södra och västra Finland vill ha en jämnare fördelning är tidigare år och föreslår att strukturfondsprogrammet ska vara gemensamt för hela landet.
Området södra och västra Finland omfattar bortsett från Helsingforsregionen och Åland elva landskap, det vill säga Nyland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Birkaland, Mellersta Finland, Egentliga Finland, Satakunta, Österbotten och Södra Österbotten.
De elva landskapen i söder och väst är oense med landskapen i östra och norra Finland om hur programmets innehåll ska se ut och hur EU-pengarna ska fördelas.
Till östra och norra Finland hör landskapen Norra Karelen, Södra Savolax, Norra Savolax, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
En arbetsgrupp med representanter från åtta landskap har fått i uppdrag att presentera ett programförslag för Arbets- och näringsministeriet.
Näringsminister Katri Kulmuni (C) ska presentera förslaget för regeringen som väntas godkänna programmet innan årsskiftet.
Finlands programförslag för strukturfondsperioden 2021–2027 presenteras för EU-kommissionen i början av nästa år.
Det slutliga beslutet om programmets godkännande fattas av kommissionen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.