Här ska du inte bada – E.coli-bakterier hittades vid stränder i Raseborg och Hangö
På badstränderna Plagen-Bellevue i Hangö samt Knipan och Knipnäs i Raseborg har badvattnet överskridit åtgärdsgränserna för mängden E.coli-bakterier.
Sydspetsens miljöhälsa har från och med den 9 augusti gått ut med en avrådan om bad vid dessa stränder.
Resultaten för intestinala enterokockernas del blev färdiga under torsdagen. I och med dem avråds det från bad även badstranden på i Lappvik. Nya prov har tagits från Plagen-Bellevue, Knipan och Knipnäs torsdagen den 10 augusti.
Resultat för de nya proverna väntas komma under måndagen. Ett nytt prov tas i Lappvik senast i början av nästa vecka.
Vattenkvaliteten på de övriga badstränderna i Hangö, Ingå och Raseborg fyller kraven.
– I naturen förekommer det bakterier som kan röras upp efter kraftiga vindar och regn. Vi undersöker alla möjligheter men närmast till hands är det att vädret ligger bakom vattnets tillstånd. Möjliga orsaker är kraftiga vindar och att regnet inte hunnit sugas upp av marken utan rinner till vattnet i stället, säger Katianna Kuula direktör för hälsoövervakningen i Hangö.
Kuula förklarar att badvattnets kvalitet testas med hjälp av indikatorbakterier i stället för att testa enskilt för alla olika typer av bakterier.
– Lagstiftingen utgår från att E.coli-bakterier och intestinala enterokocker representerar och ger en tillräckligt bra allmän bild av vattenkvaliteten. Av våra cirka 40 stränder som vi bevakar är det endast fyra som ligger åtskilt från varandra, som haft en sämre vattenkvalitet, säger Kuula.
Men varför klarar sig vissa stränder utan E.coli-bakterier?
– Det kan ha med strandens läge, strändernas olika egenskaper, vindriktingar och vattenståndet att göra. Kring de blåsiga dagarna och det höga vattenståndet som varit har man fått sämre resultat. Till exempel Knipnäs befinner sig i en vik, så där kan det hända att det lättare rörs om i vattnet. Jag var själv och tog provet från Plagen i Hangö och där blåste vinden rakt in på stranden, säger Kuula.
Kuula skulle inte säga att det alltid är samma stränder som råkar ut för E.coli-bakterier utan det varierar.
– Stränderna påverkas av miljön omkring och av olika lokala förhållanden vid stranden. Men mycket är också av slumpen, vissa stränder klarar sig utan E.coli-bakterier och andra inte, säger Kuula.
Arkiv/Fredrika BlomqvistFör EU-badstränder lagar man en profil som görs upp i förväg för att planlägga olika faktorer, och det ligger en hel systematik bakom hur man testar vattenkvaliteten.
Man gör en uppföljning av badvattnet under fyra år och klassificerar de olika EU-badstränderna.
Begreppet EU-badstränder grundar sig på EU:s badvattendirektiv och avser stränder som bedöms besökas av över 100 simmare per dag under säsongen.
Enligt Kuula är stränderna i Raseborg och Hangö i en bra klass och har endast enstaka avvikelser. Hur ofta man gör en rutinkoll på stränderna beror på strandens storlek.
Enligt Kuula görs rutinkontroller med ungefär två veckors mellanrum eller en gång i månaden.
– Systemet går ut på att man samlar in information under flera år för att kunna följa med vattenkvaliteten. Sedan finns det åtgärdsgränser för enskilda prover, säger Kuula.
Fredrika Blomqvist– Innan man far ut i vattnet för att simma är det alltid klokt att ta en sväng via strandens anslagstavla, det är där vi sätter upp information om vattnets kvalitet. Sen kan man själv också se om vattnet ser grumligt ut eller om mycket skräp flyter omkring i vattnet, säger Kuula.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.