Här rivs det för högre hus – Åbo stads hyresbostadsområde i Tallbacka förnyas totalt
Den här veckan revs det första huset på Kommunalsjukhusvägen 40 i Tallbacka. Rivningen var startskottet för en omfattande förnyelse av ett kvarter som på sin tid kan sägas ha varit det första moderna förortsområdet i Åbo.
– Det här är ett intressant projekt som har föregåtts av ett långt planeringsarbete, en riktig arbetsseger, säger Johannes Malmi, utvecklingschef vid TVT Asunnot.
Malmi har varit med ändå sedan 2015, då stadsplanerings- och miljönämnden kom överens med stadens fastighetsbolag TVT Asunnot om att hyresbostadsområdet ska förnyas. De som bor i husen informerades om planerna redan 2012.
Perspektivet för byggprocessen är också långt: förnyelsen tar tio–femton år.
Det handlar inte bara om att riva hus och bygga nya: De som bor i husen ska också erbjudas andra hem. TVT Asunnot betalar flytten och flytthjälpen för dem som flyttar till ett annat TVT-hem.
TVT AsunnotVåren 2022 kan det första nya huset stå klart, ungefär där som ruinerna av A-huset nu finns. Då har också B-huset redan rivits. Husen rivs sedan i takt med att nya byggs.
– De första nya bostäderna kommer att bli små, så att sådana som nu bor i något av de gamla husen kanske vill flytta dit. Många av de äldre invånarna har bott länge här, säger Malmi.
I de hus som byggs senare ligger tyngdpunkten på familjebostäder. En exakt plan för hur bostäderna i de senare husen ska se ut finns ändå inte.
– Det är behovet och marknaden som avgör, men det rör sig om totalt 400–500 nya hem i hela området.
Målet är ett mångsidigt område med invånare i olika åldrar och livssituationer, säger Malmi. Det blir en volymökning i form av fler våningar, men antalet hus förblir så gott som oförändrat. På så vis kan man bevara den parkliknande miljön, granne med både Skatberget och Huvitusparken.
Enligt Malmi finns det i Finland sannolikt inte riktigt något motsvarande projekt där man förnyar ett helt område på detta vis.
TVT AsunnotDet som går förlorat är en små-charmig och ganska homogen miljö med spartanskt utformade hus, uppförda på 1940–1960-talen. Husen har i sig självt inget skyddsvärde, men TVT Asunnot har låtit dokumentera dem för Åbo museicentral.
– Det skulle ändå ha blivit för dyrt att förnya husen. Det handlar om allt från tillgänglighet till brandskydd.
I de äldsta husens konstruktioner kan man också se den materialbrist som rådde då de byggdes. Byggnaderna har i praktiken tjänat ut, nått slutet av sin livscykel. I vissa hus märks det också tydligt att de har sjunkit något.
– En rollator som lämnas på golvet rullar lätt i väg. Reparationer skulle ha förutsatt så stora investeringar att de inte var motiverade.
Det är med intresse jag ska följa med byggandet av det nya bostadsområdet vid Kommunalsjukhusvägen. Jag har mina dubier vad gäller Johannes Malmis bild av det kommande bostadsområdet. Åbo stads planering går ut på att bygga tätt, högt och fult medan människor vill ha natur, trivsel och gemenskap. De hus som nu rivs har i tiderna utgjort en idyll men har kommit till vägs ände. I stället för hus i sympatisk storlek för några hundra invånare byggs höghus för tusentals invånare. Malmi talar om en unik möjlighet att skapa något nytt och presenterar betongkolosser. Vari ligger det unika? Var finns Finlands kreativa arkitekter? Åbo behöver inte förebilder som Milano, London eller New York! Åboborna förtjänar en bättre stadsplanering!