Hangö blir rik över en natt
Staten har försett kommunerna med extra pengar under de senaste åren. Hur länge kommer statens frikostighet att fortsätta?
Medan välfärdsområdena kämpar med stora underskott, redan innan de ens startat sin verksamhet, rapporterar kommunerna om hur bra ekonomi de har.
Frågan lyder: Varför har kommunerna de senaste åren haft en så god ekonomisk situation? Svaret på frågan är ganska entydigt: Staten har överfört mera pengar till kommunerna via statsandelssystemet och kommunerna har mottagit stora kostnadsersättningar på grund av coronapandemin.
Samtidigt som kommunerna har en mycket stark ekonomi, kämpar de nya välfärdsområdena med betydande underskott. Det kommer att behövas både en kostnadskorrigering och mera statliga pengar för att balansera välfärdsområdenas verksamhet de närmaste åren.
Då välfärdsområdena behöver mera pengar, måste staten och politikerna fundera på varifrån pengarna ska tas. Att fortsätta den nuvarande regeringens linje, där lösningen på många frågor varit att öka statsskulden, är inte på sikt en ekonomiskt hållbar väg för Finland.
Enligt finansministeriet har cirka 15 miljarder av statens utgiftsökningar under åren 2020-2023 en koppling till coronapandemin eller kriget i Ukraina, medan ungefär 10 miljarder har använts till andra ändamål. Därför kan inte utgiftsökningarna endast kvitteras med att säga att man varit tvungen att hantera flera stora kriser.
Välfärdsområdenas pengar kommer från staten och i form av avgifter av användarna. Totalt använder välfärdsområdena över 21 miljarder euro för sin verksamhet, summan är räknad enligt kalkyler som baserar sig på kostnadsnivån år 2022.
För att man ska klara av att balansera välfärdsområdenas ekonomi, kommer det mycket sannolikt att fattas också svåra beslut de närmaste åren. Det är också mycket sannolikt att en större revidering av statsandelssystemet kommer att genomföras, för att kanalisera pengar från kommunerna till välfärdsområdena.
Många kommuners nuvarande servicenivå är beroende av inkomstöverföringar från staten, som sker via statsandelssystemet.
Genom att jämföra ett antal kommuner, märker man att fördelningen av inkomsterna är olika i kommunerna. Det finns kommuner som har stora skatteinkomster och det finns kommuner som behöver statsandelar av staten för att upprätthålla nuvarande servicenivå.
År 2023 förväntas bli ett bra ekonomiskt år för kommunerna. Men redan från år 2024 framåt kan det ske stora förändringar mellan kommunerna, om en statsandelsreform genomförs i snabb takt.
Hangö stad råkar ut för en konstig situation. Vårdreformen kan definieras som en lottovinst för staden. Innevarande år får staden 15,6 miljoner euro i statsandelar, nästa år ska staden betala 36 000 euro till staten. Hangö, som haft exceptionellt höga kostnader för social- och hälsovården, hör till de kommuner som gagnas mest av vårdreformen.
Hangö är ett utmärkt exempel på hur svårt det är veta hur olika förvaltningsreformer utfaller i praktiken. Ett komplicerat regelverk styr kommunernas intäkter och slutsatsen blir att till och med slumpen avgör vilken kommun som blir vinnare i kampen om statens slantar.
Också Raseborg kan dra en lättnadens suck när välfärdsområdet tar över. Social- och hälsovården har varit en stor sak i Raseborg, både ekonomiskt och politiskt. I stadens budgetförslag förväntar man sig drygt 70 miljoner euro i skatter och 17 miljoner i statsandelar. Resultatet blir kring 4,5 miljoner euro.
I Åbo uppskattas skatteintäkterna nästa år till cirka 490 miljoner euro medan statsandelarna förväntas inbringa kring 81 miljoner euro. Åbo har budgeterat ett överskott på cirka 15 miljoner euro. Åbos ekonomi är inte stark, då man jämför med många andra kommuner. Åbo har dessutom stora investeringar inplanerade de kommande åren.
Pargas budgetförslag för år 2023, som ska behandlas av fullmäktige om några dagar, innehåller 42,4 miljoner euro skatteintäkter och 10,5 miljoner euro i statsandelar. Pargas förväntas göra ett överskott på cirka 1,8 miljoner euro. Pargas har flera stora investeringsprojekt på agendan, dessa kommer att påverka verksamhetskostnaderna de kommande åren. Pargas ekonomi kommer inte att vara en enkel ekvation de närmaste åren.
I Kimitoöns budget uppskattas skatteintäkterna nästa år till 13,6 miljoner euro och statsandelarna till 9,8 miljoner euro. Kimitoön har budgeterat ett överskott på 3,4 miljoner euro nästa år. Statsandelarna har i dag stor betydelse för Kimitoöns ekonomi. Om Kimitoöns ekonomiplan för de tre kommande åren blir verklighet, borde Kimitoön redan nästa år sänka skattesatsen. Samtidigt måste Kimitoön förbereda sig på ett helt annat scenario, där en kommande statsandelsreform kraftigt minskar kommunens inkomster.
En sak torde vara säker när det gäller kommunal ekonomi. Det går inte att jämföra olika kommuner. En annan sak att notera är att politiska reformer kan vara som magi. Över en natt förvandlas Hangö stad från pank till en bank.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.