Handeln gör rekordresultat och lantbruket är i kris
Samma dag kan man läsa om lantbrukarnas lönsamhetskris och Keskos rekordresultat. Hur kan man och vem kan lösa lantbrukarnas trångmål?
Uppmaningen att köpa inhemskt och gärna lokalproducerat kan man enkelt ta till sig. Hur var och en sedan agerar i praktiken, torde av olika orsaker variera. Lantbruket är en viktig del av Finlands näringsliv och har en stor roll i att hålla landsbygden levande.
Det ser för tillfället mörkt ut för lantbruket i Finland, samtidigt som dagligvaruhandeln presenterar tillväxtsiffror och ytterligare förbättrad lönsamhet. Den här ekvationen upplevs ologisk och det krävs mera än några stycken text för att helt öppna upp frågan. Det förmedlas också en bild av att man inte vill öppna upp den är problematiken. Alla går som katten kring het gröt.
Minister och jordbrukare Thomas Blomqvist skriver i ett pressmeddelande att man nu har en aldrig tidigare skådad, mycket djup, lönsamhetskris inom lantbruket. En stor del av gårdarna har stora ekonomiska problem. Utan snabba åtgärder finns det en stor risk att flera tusen lantbruksproducenter måste sluta med sin verksamhet, skriver Blomqvist.
Enligt Blomqvist är det största problemet de mycket kraftigt stigande energipriserna under de senaste månaderna. För lantbruket innebar höjda energipriser att nästan alla produktionskostnader ökade drastiskt. Gödselpriserna har mer än fördubblats på ett drygt år, elkostnaderna har skjutit i höjden och också foderprisen har stigit.
Blomqvist ser lösningen i att jordbrukarna får ett högre pris för sina produkter. Handeln med jordbruksprodukter måste börja fungera flexibelt. Som det är nu, tvingas producenterna till överlånga avtal där priset inte kan bindas till ökade produktionskostnader.
Alla behöver mat och maten måste köpas någonstans. Problematiken handlar om hur pengarna fördelas på vägen från jord till bord. Det finns inget enkelt svar på hur livsmedelskedjan ska reformeras, men just nu behövs det också annat än luddiga politiska utredningar. Det är bra att Blomqvist tar tjuren vid hornen.
Samma dag som Blomqvist skickar pressmeddelande, meddelar Kesko att K-gruppen gör alla tiders bästa resultat. Koncernens vinst år 2021 var drygt 775 miljoner euro. Det finns orsak att påpeka att Kesko också säljer mycket annat än mat. Av K-gruppens vinst på 775 miljoner euro kom cirka 443 miljoner från dagligvaruhandeln.
Avsikten är inte här att hänga ut en aktör inom dagligvaruhandeln. Även S-gruppen, Lidl och andra aktörer har rapporterat goda resultat. I samband med resultatinformationen lyfter dagligvaruhandelsaktörerna fram nya satsningar på ett ännu tätare butiksnät.
Det behövs modiga politiker om man ska våga öppna upp knutarna i livsmedelskedjan. Kedjan innehåller många kontrahenter och starka intressebevakare.
Varje pandemi eller internationell kris borde påminna Finland om att lantbruket är viktigt och att verksamhetsförutsättningarna måste tryggas.
Grundproblemet är att välfärdstatens medborgare har förlorat kontakten till arbete och inte mera förstår varför vi arbetar. Vi har börja anse att tak över huvudet, varma kläder och mat på bordet är någon sorts sjävklarhet. Vi arbetar och vill ha inkomster för att kunna ha en kostsam fritid, enorma villor, utlandsresor och grejor,
grejor, grejor.
En större del av våra inkomstet borde gp till basförnödenheterna. Maten borde vara dyrare så enkelt är det.