Kristoffer Nöjd 06.07.2022 07:00

Riksdagsledamot Johan Kvarnström är orolig över vår förmåga att hantera olje- och kemikalieolyckor till havs efter att den ansvariga myndigheten Gränsbevakningen bedömt att beredskapen är otillräcklig.

– När Gränsbevakningsväsendet skriver att beredskapen för bekämpning av olje- och kemikalieolyckor från fartyg är bra, men otillräcklig ringer varningsklockorna. Man borde kunna skriva att beredskapen är på bästa tänkbara nivå, säger Kvarnström.

Ekenäsbon Kvarnström, riksdagsledamot för SDP har lyft upp frågan i plenum, i ett pressmeddelande och senast i ett skriftligt spörsmål till inrikesminister Krista Mikkonen.

– Det var ett bra och ärligt svar men som bekräftade att det finns utmaningar och brister. Ministern säger indirekt att bekämpningsmaterialet är föråldrat och att man inte har resurser att bekämpa de nya bränslena.

Inte partipolitik

Kvarnström är mest orolig för de känsliga skärgårdsområdena och samarbetet mellan gräns- och räddningsväsendet.

– Borde vi ha tekniken mer utspridd? Behövs det ännu mer samarbete, lite som frivilliga brandkåren opererar på landnivå? Jag är politiker och kan inte befatta mig med det operativa eller tekniska men det verkar finnas en övertro på att allt löser sig om man skaffar ett nytt fartyg.

Kvarnström påpekar att det har skett små olyckor som inte lett till något farligt. Till exempel i oktober 2021 spred en trålare olja i havet i Lappvik i Hangö.

I december kolliderade två fraktfartyg på Östersjön mellan Ystad och Bornholm med oljeläckage som följd.

– Fast bilarna drivs av el, gas och etanol så kommer man att transportera miljöfarliga ämnen till havs en lång tid framåt. Det kommer vi inte ifrån.

Enligt regeringsprogrammet ska beredskapen för dessa olyckor förbättras. Kvarnström tycker ändå att det är ett bra läge att diskutera frågan nu.

– Det är bra att lyfta fram frågan nu och diskutera den i god tid så att det råder enighet om att detta ska behandlas i budgetförhandlingarna. Det är inte en fråga om partipolitik. Man är enig som man är enig om till exempel försörjningsberedskap och försvar.

Reformer ett osäkerhetsmoment

Det har skett mycket på sistone och sker mycket just nu som gör att frågan bör hållas framme.

– En stor organisatorisk reform genomfördes för ett par år sedan då ansvaret för bekämpning av olje- och kemikalieolyckor från fartyg flyttades från miljöministeriet till inrikesministeriet. Nu står vi också inför nya utmaningar i form av nya ämnen och transporter som den gamla utrustningen inte lämpar sig för.

Kvarnström säger att den nya föreslagna miljöskadefonden som kommer ersätta Oljeskyddsfonden måste också ha tillräckliga resurser för att ersätta kostnader för oljeskador på land och till sjöss och bekämpningen av dem.

– Miljöskadefonden i dess föreslagna form kan inte ersätta Oljeskyddsfonden. Samtidigt pågår vårdreformen och reformer utgör ett osäkerhetsmoment i sig, säger Kvarnström.

Själv har Kvarnström alltid tillbringat en del av sommaren på Saverkeit i Houtskär och på senare tid i Sirnäs i Västanfjärd.

– Därför är jag helhjärtat med i riksdagens arbetsgrupp för Skärgårdshavet där Kai Mykkänen (Saml) är ordförande och Eeva-Johanna Eloranta (SDP) vice.

Gruppen ska arbeta fram vettiga lösningar för hur näringsläget i Skärgårdshavets avrinningsområden kunde förändras, så att området i framtiden kan strykas från den så kallade hot spot-listan senast 2027.

– Mykkänen och Eloranta gör ett aktivt jobb för detta. Den stora utmaningen är Östersjöns mående. En olje- eller kemikalieolycka på det skulle innebära en katastrof. Det finns tillräckligt med utmaningar ändå.

Visst, det finns mer akuta problem, har Kvarnström svarat till dem som undrar.

– Men de efterkloka kommer att ropa i kör om det sker en allvarlig olycka. Det är också ekonomiskt motiverat att satsa nu. Det kan bli fråga om miljardbelopp att städa efter en storolycka och naturvärden kan gå förlorade.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln