Jean Lindén 23.10.2023 07:00

– Om vi inte är med i utvecklingen av AI kan vi inte heller vara i framkant när det gäller hur AI används.

Det säger Kaj-Mikael Björk, direktör för det nya Centre for Intelligent Computing (CIC) i Åbo.

Björks uppdrag är, kort sagt, att främja forskningen i artificiell intelligens vid Åbos högskolor och att föra samman forskarna och industrin. Det kan bland annat handla om att ordna seminarier och ragga finansiering till projekt.

Och att överlag hålla Åbos AI-fana högt. Det görs ju redan en hel del AI-forskning i världsklass här, säger Björk.

Öppna språkmodeller viktiga

Ett exempel som ofta nämns är projektet Turku NLP som utvecklar en så kallad språkmodell.

En språkmodell är det som exempelvis ligger bakom den omtalade textroboten ChatGPT som kan skapa texter på begäran. Basen för ChatGPT är så kallade djupa neurala nätverk, och massvis med gamla texter som tränat upp textroboten.

Ett problem är att amerikanska Open AI, som ligger bakom ChatGPT, trots sitt namn inte skapat ett öppet system, säger Björk.

– Det är viktigt att vi skapar bra, transparenta språkmodeller där man kan granska hur de är konstruerade. De kommer att få en stor effekt på samhället.

Björk berättar att han för skojs skull testade hur bra Google och ChatGPT var på att hitta hans forskarkolleger.

– Google hittade enkelt mina medforskare. ChatGPT funkar inte på samma sätt. Du ska vara en väldigt känd forskare för att dyka upp där, och man kan inte se hur ChatGPT är konstruerad.

– Dessutom hallucinerar ChatGPT ibland. Jag testade att ställa ja-nej-frågor i ett specifikt område. Den svarade fel hälften av gångerna.

Björk tror inte på skräckbilderna som ibland målas upp av AI-samhället. Visst finns det farhågor och visst kommer arbetslivet att förändras mycket.

– Men människor kommer alltid att behövas för att bedöma ifall de resultat som AI:n ger är rimliga. Det kan handla om en läkare som övervakar AI:ns cancerprognoser, eller journalister som får en viktig uppgift att bedöma vilka källor som är trovärdiga då mycket information kan vara AI-genererad.

Kapplöpning mellan skurkar och skydd

Men ska vi vara rädda för att någon snart ringer upp oss och med AI:ns hjälp härmar en familjemedlems röst och lurar oss på pengar?

Kaj-Mikael Björk konstaterar att sådant redan är på gång, och att det inom datatekniken alltid pågått en kapplöpning mellan det goda och det onda.

– Med e-posten kom skräpposten, och sedan spamfilter. Redan nu finns igenkänning av AI-genererad text. Snart kanske vi, vid sidan av F-Secures virusskydd, på våra apparater har program som varnar att ”det här verkar inte vara din son”.

Utbildningen kommer också att spela en nyckelroll för att guida oss i AI-samhället, konstaterar Björk.

Det handlar både om yrkesutbildningen som måste anpassas till de nya redskapen, men också om grundskolan. Det är viktigt att ingen faller igenom utbildningssystemet utan att alla får redskapen att navigera i framtiden och inte bli dragna vid näsan.

Kombinationen är nyckeln

Den verkligt konstruktiva sprängkraften i AI ligger i att kombinera språkmodeller med andra system, säger Björk.

– ChatGPT:s svar skulle knappast funka i en kurs i avancerad fysik. För att lösa mer specifika problem måste AI kopplas ihop med andra system. Öppna språkmodeller möjliggör att till exempel företag kan använda AI:n för sina behov och vara med och utveckla den.

Det är uttryckligen utvecklandet av AI som det nya centret ska syssla med. Det kan sedan handla om just språkmodeller eller självkörande fordon eller något annat.

– Vi är ett center för utveckling, inte för de som bara använder AI. Men när det gäller användningen av AI så kommer den ju också att demokratiseras. Alla företag kommer att använda AI i någon form och det kommer inte att krävas att man kan koda den själv.

I praktiken använder väl de flesta företag AI redan nu, eftersom tekniken redan finns med i många applikationer, säger Björk.

Virtuell organisation

Kaj-Mikael Björk är nu den enda anställda vid CIC. Åbo stad står för hans lön i tre år med option på två år till.

Administrativt hör CIC till Åboregionsnes utvecklingsbolag Turku Science Park Ab. Men Björks arbetsrum finns vid Åbo universitets informationsteknologer i byggnaden Agora på Universitetsbacken. I våningen under finns Åbo Akademis motsvarande enhet.

Björk håller på att bekanta sig med universitetens, Åbo yrkeshögskolas och Yrkeshögskolan Novias verksamhet på området. De fyra högskolorna hör, tillsammans med staden och Turku Science Park, till Teknologicampus Åbo som CIC också är en del av.

– Jag har haft chefsjobb bland annat vid Arcada tidigare, men det är första gången jag leder en virtuell organisation med fyra högskolor. Jag ska försöka få de självständiga enheterna att tänka lite liknande, och föra samman forskarna och företagen så att det gynnar alla. Relevant AI-forskning kommer att få stor betydelse för Åbo och världen.

Björk har redan börjat diskutera de första projekten och poängterar att den projektfinansiering man nu vill få in går till universiteten.

– Jag hoppas folk tycker att det här verkar bra och att de kan få hjälp av mig. Det ska vara högt till tak och bygga på att man vill vara med.

Om CIC i framtiden växer till något mer än en virtuell organisation vill Björk inte sia om.

– Men mitt mål är nog att CIC ska bli ett varumärke i AI-kretsar. Blir det inte det har jag inte lyckats. Det finns inget skäl för att man inte ska börja tala om AI-klustret i Åbo.

Jean Lindén

Jean Lindén
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln