Nya Åland 20.06.2023 17:44

Vilket färdmedel skulle du använda dig av för att ta dig från Åbo till Mariehamn? Skulle du åka färja? Ta flyget? Eller kanske segla? För tyska extremsportaren Jonas Deichmann var svaret självklart: Simma och springa.

Klockan är strax efter elva på kvällen och den tyska extremsportaren Jonas Deichmann har precis simmat i land på ön Stockholm, en bit nordväst om Sottunga, när Nya Åland ringer upp honom. Om mindre än 24 timmar kommer han ha avklarat sin senaste utmaning – att simmar och springa från Åbo hela vägen till Mariehamn.

Sporten kallas för swim run och är precis vad det låter som. Deltagarna ska ta sig från en punkt till en annan genom att springa och simma. Även fast det för många kanske känns som en galen tanke så är det en växande idrottsgren – extremsport alltså.

Nya Åland/Jeremic Slavoljub

Sen 2017 har Jonas Deichmann vigt sitt liv åt att testa kroppens gränser. Han har tidigare genomfört ett triathlon världen runt, satt världsrekord genom att cykla från Norge till Sydafrika och från Alaska till Argentina och blev i och med sina utmaningar känd som ”den tyska Forrest Gump”. Han är även författare till storsäljaren ”Das Limit bin nur ich” (Gränsen är bara jag).

Idrottsintresset har alltid funnits där och de tuffa utmaningarna får honom att känna sig levande.

– Det är en underbar känsla att pusha kroppen och tänja på gränserna, säger han.

”Otroligt vackert”

Jonas Deichmanns senaste utmaning tog honom hela vägen till Åland.

– Jag och min kompis Tobias Rop, som också håller på med extremsport, hade diskuterat att vi ville göra en liten swim run-exkursion. Först funderade vi på Stockholms skärgård men sen kom förslaget om Finland och vi började bekanta oss med den åboländska och åländska skärgården och kände direkt att det skulle bli perfekt.

– Rutten såg otroligt vacker ut och den faktiskt sträckan verkade också görbar, säger han.

Totalt handlar det om närmare 200 kilometer från Åbo till Åland där majoriteten av sträckan är på land men mycket av transporten även sker i vattnet.

– Den längsta sträckan vi har fått simma i ett sträck är fyra kilometer vilket absolut är långt men inte omöjligt på något sätt.

Jonas Deichmann och Tobias Rop lockade med sig kompisen Marc Bernreuther och tillsammans satte de i väg. Första dagen sprang de mycket. Sen gällde det att simma mellan öarna i den åboländska och åländska skärgården. Något dagligt mål fanns inte – bara startdatum och slutmål.

– Det är svårt att veta exakt hur långt man kommer att kunna ta sig varje dag. Beroende på vilken ö vi simmar i land på så tar det olika länge att springa, på grund av vegetationen. Ibland måste vi ta oss igenom snårigt landskap och ibland är det bara att tuta och köra, säger Jonas Deichmann.

Den största utmaningen har varit vattentemperaturen.

– Vattnet är väldigt kallt. Det har varit runt 10 grader och vi skakar alla när vi kommer upp, säger han.

Nya Åland/Jeremic Slavoljub

Är den fysiska aspekten det tuffaste eller är det den psykiska?

– Absolut den psykiska. Såklart att en sån här utmaning också kräver mycket fysisk styrka men finns inte viljan där så spelar det ingen roll att man är stark.

Jonas Deichmann är van vid att hans jobb som extremsportare väcker intresse – speciellt hos de personer han möter under sina utmaningar. Ålänningarna han mött har dock inte varit väldigt frågvisa.

– Folk är väldigt vänliga och hjälpsamma här men de ställer inte så många frågor. I andra länder blir jag ofta stoppad när jag springer eller cyklar av folk som undrar vad det är jag sysslar med men här verkar folk ha lättare att acceptera vår galenhet, säger Jonas Deichmann och skrattar.

Nästa utmaning: Korsa USA

Efter många avklarade kilometrar, båda på land och i vatten, var det under fredagskvällen äntligen dags att ta sig i mål i Mariehamn. Västra hamnen i kvällssol blev en perfekt avslutning på en tuff men rolig vecka.

– Det känns helt underbart, säger Jonas Deichmann.

Men utmaningarna tar inte slut här. Direkt efter swin run-äventyret väntar nästa stora kamp – att cykla från USA:s östkust till västkust. Och sen springa tillbaka – såklart.

– Den kan absolut anses vara något galet men jag älskar det jag gör och jag hoppas jag aldrig behöver sluta.

Linn Pease-Ekebom

Nya Åland
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln