Han öppnar dörrarna i huset med utsikt över gamla stan – så här ska Konstens hus bli allas hus

Jere Pensikkala svänger in på Rettigs innergård på sin cykel. Första dagen på jobbet gick till att få fram nycklar till nya arbetsplatsen. Andra dagen är fylld av träffar med journalister som vill höra hur Konstens hus färska vd tänker förvandla den gamla tobaksfabriken till ett kulturcentrum i Åbo.
Tredje dagen går till möten med Åbo stad om nästa års budget.
8000 kvadratmeter att fylla med kultur
Det här är inte ett jobb för någon som ogillar snabbt tempo och stora utmaningar. Till förfogande står inte mindre än 8000 kvadratmeter på central plats i Åbo.
Fönster med utsikt över de äldsta delarna av staden, stora vita ytor som väntar på sina användare och tiotals bildkonstnärer, författare, musiker och scenkonstnärer som tillsammans nu ska skapa arbetsrum men samtidigt ett centrum för kultur i Åbo – som tilltalar Åboborna.

Vi vandrar genom det tomma huset. Från de stora fönstren ser man Åbo domkyrka, Aura å, Vårdbergsparken, Katedralskolan. Ett litet Stockholm eller Paris med gränder och sneda tak, fast utan människor. Det är tyst i kvarteren kring Gamla stortorget och tyst är det också i Konstens hus.
Tillsvidare, ska vi tillägga.
Konstens hus har varit öppet under sommaren då bland annat Christian Saldert, Hertta Kiiski och Salla Tykkä ställde ut, men i övrigt är konceptet för huset ännu i sin linda. Bara på våningarna 3 och 4, där Åbo konstgrafiker har sin verkstad och Suomen taiteilijaseuran ateljeesäätiö hyr utrymmen för 42 konstnärer, finns det liv.
Två av dem kommer emot i trappan. Reija Palo-oja och Kati Immonen är på väg till sina ateljéer.
”Hej jag är nya vd:n här”, hälsar Pensikkala och lyfter handen till hälsning. Han får glada utrop som svar ”Välkommen, vad roligt att du börjat här nu”. Palo-oja och Immonen visar gärna upp sina arbetsrum.
Palo-oja jobbade tidigare i Logomo och Immonen i Barker. Båda är mer än nöjda med de nya utrymmena och gemenskapen med konstnärskollegerna.

Pensikkalas ledord som är chef är ”tillsammans”. Man ska inkludera, lyssna och skapa gemenskap.
— Det att vi nu samlar många olika konstnärer under samma tak, bidrar till att det här blir ett mångsidigt kulturcentrum men det betyder också att vi inte planerar huset utgående från bara någon viss konstform utan för oss alla. Det gäller för oss att skapa en gemensam identitet utan att radera enskilda gruppers eller konstnärers särprägel, säger Pensikkala.
”Tillsammans” innebär också tillsammans med Åboborna.
— Hur vi skapar ett hus som också blir upplevelsernas hus och inte bara en rad arbetsrum med låsta dörrar är avgörande för hur vi lyckas skapa ett verkligt kulturcentrum här, säger Pensikkala.

Det är sådant som att hur mycket kursverksamhet det ska ordnas i huset, hur ofta ateljédörrarna ska stå öppna för allmänheten, hurdana utställningar och föreställningar det blir i huset och kommer det att finnas ett café och en restaurang i Konstens hus, som konceptet ska bakas av.
Jere Pensikkala
Åbobo
41 år
Vd för Taiteen talo – Konstens hus
Konstform som ligger mig närmast om hjärtat: Scenkonsten, cirkus, dockteater
Äter helst till lunch: Det vet jag inte ännu! Jag är allätare och här i Åbo kan man välja och vraka bland lunchrestaurangerna.
Styrka som chef: Kommunikation och förmåga att skapa samhörighet
På frågan som gäller café och restaurang svarar Pensikkala ”absolut”. Finlands mathuvudstad förtjänar åtminstone en restaurang till och den ska finnas i Konstens hus.
Historiska beslut för kulturen i Åbo
Fram till bytet av jobb jobbade Pensikkala som produktionschef vid Nationaloperan – och baletten i Helsingfors men han är Åbobo och stolt över att nu återvända helt och hållet till den, som han säger, kulturpositiva staden.
— 2020-talet kan beskrivas som de stora beslutens tid i Åbo. Konserthuset, Konstens hus och Historiska museet, också om det kanske inte förverkligas ännu på 2020-talet, visar hur Åbo nu lyfter fram kulturen på ett helt exceptionellt sätt, säger Pensikkala.
Pensikkala, som tidigare också jobbade som kulturproducent för kulturhuvudstadsåret i Åbo (2008-2012) ser att det som nu händer i Åbo är en fortsättning på kulturhuvudstadsåret. Man lärde sig då att skapa tillsammans och ge kulturen en synlig plats.
Fast just synligheten och tillgängligheten är de två saker som Pensikkala tror man behöver jobba med i Åbo.
— Det händer mycket i Åbo men vet människor om det, frågar sig Pensikkala. Soffan är en hård konkurrent och det krävs mycket jobb för att locka människor att prova på nya former av kultur. Jag hoppas att det här huset blir ett hus där besökaren alltid hittar något nytt att bli nyfiken på.
Kommer Åbos svenska kulturutbud att på något sätt vara representerat i Konstens hus?
— Det är svårt att svara på den frågan i det här skedet. Jag vet inte om kulturen på finska heller kommer att vara representerad på något särskilt sätt i huset men förstås kommer kultur på finska, svenska och andra språk att synas i huset. Men också kulturformer som inte har ett språk.

Vi står och blickar ut över hustaken. Om Konstens hus lyckas bli ett levande kulturcentrum kanske också gränderna kring Gamla stortorget blir av med sin museala prägel och får liv. Det återstår att se.
På kort tid har Pensikkala bytt jobb, blivit pappa och återvänt helhjärtat till hemstaden för att göra verklighet av en mångårig dröm i Åbo.
-Vet du det är nog bra att allt händer på en gång, annars kanske man kunde bli lite nervös, säger Pensikkala.
Konstens hus
Nunnegatan 4
Ursprungligen Rettigs gamla tobaksfabrik
Såldes till Åbo stad av Stiftelsen för Åbo akademi för 12 miljoner euro på hösten 2021
Öppnade i maj 2022
Konstens hus kommer att finansieras med skattemedel, hyresintäkter, stiftelse- och fondpengar.

Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.